Det kändes redan igår kväll när Ulla och jag åkte upp till Omberg för att lyssna efter ugglor. Det var bitande kallt i nordanvinden och ugglorna tyckte uppenbarligen detsamma.
- Du ska se, att det nog kommer snö inatt.
Spådomen besannades när rullgardinen åkte upp. Snöyra!
Ett tunt vitt lager av pudersnö låg över de nyss utsatta trädgårdsmöblerna.
Det nästan obligatoriska bakslaget var över oss.
"Aprilsnö är fåragö" - tröstar mig knappast även om själva nederbörden behövs. Jag tar den hellre i form av regn. Men välja får man inte.
Och inte är det ovanligt heller. Såsom jag redan sagt är det nästan oundvikligt. Skönt är det även att bakslaget kommer nu innan igelkotten och hasselmusen vaknar, sädesärlorna och gransångarna anländer i antal, tofsviporna har lagt sig att ruva äggkullen och trädgårdens fruktträd börjat blomma. Sånt har ju också skett, menar jag.
Däri ligger trösten mumlar jag för mig själv under yllemössan.
- Vilken tur att det kommer redan nu.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar