Nu blommar våra klängliljor otroligt skönt i vårt inglasade altanrum. De är verkligen exotiskt vackra. Tre blommor är fullt utslagna och fyra mogna knoppar återstår och vi känner stolthet över prakten som vi har sponsrat.
Tre avlånga knölar fick vi av vår vän Christina i våras. Hon har flera plantor sedan tidigare. Alla tre har klarat sig och nu slagit ut på en och en halv meters höjd.
Den som grodde sist, ungefär tio dagar efter den första, har blivit störst och starkast (strategi kanske - har man resurser kan man lugnt vänta och ändå snabbt ta igen).
Kläng- eller klätterliljan, Gloriosa rotschildiana, är ursprunglig från Uganda i Västafrika och är en ört som hör djungeln till. Den kan bli upp emot två meter hög och har blad som i spetsen utvecklar klängen vilka snabbt slingrar sig fast i annan vegetation.
Arten är giftig, vilket kan vara bra att veta och utsätts därför nästan aldrig för ohyra. Den är en exotisk krukväxt mest för entusiaster, kan jag läsa. (Tack för det!)
Jag kryper inpå skönheten och noterar att pistillen sticker ut vinkelrätt med tre flikar från den nedåtvända blomman under sina uppåtböjda gulvågkantade lysande röda kronblad och jag undrar vem klängliljan vänder sig till som pollinatör. Kanske solfåglar eller stora svärmarfjärilar.
När hösten kommer och växten gulnar och vissnar ska vi ställa undan krukan med sina knölar under vintern för föväntad blomsterprakt också fortsättningsvis.
Tack Christina för att du har delat med dig av skönheten!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar