13 augusti - Klängliljan blommar

.
Nu blommar våra klängliljor otroligt skönt i vårt inglasade altanrum. De är verkligen exotiskt vackra. Tre blommor är fullt utslagna och fyra mogna knoppar återstår och vi känner stolthet över prakten som vi har sponsrat.

Tre avlånga knölar fick vi av vår vän Christina i våras. Hon har flera plantor sedan tidigare. Alla tre har klarat sig och nu slagit ut på en och en halv meters höjd.
Den som grodde sist, ungefär tio dagar efter den första, har blivit störst och starkast (strategi kanske - har man resurser kan man lugnt vänta och ändå snabbt ta igen).

Kläng- eller klätterliljan, Gloriosa rotschildiana, är ursprunglig från Uganda i Västafrika och är en ört som hör djungeln till. Den kan bli upp emot två meter hög och har blad som i spetsen utvecklar klängen vilka snabbt slingrar sig fast i annan vegetation.
Arten är giftig, vilket kan vara bra att veta och utsätts därför nästan aldrig för ohyra. Den är en exotisk krukväxt mest för entusiaster, kan jag läsa. (Tack för det!)

Jag kryper inpå skönheten och noterar att pistillen sticker ut vinkelrätt med tre flikar från den nedåtvända blomman under sina uppåtböjda gulvågkantade lysande röda kronblad och jag undrar vem klängliljan vänder sig till som pollinatör. Kanske solfåglar eller stora svärmarfjärilar.

När hösten kommer och växten gulnar och vissnar ska vi ställa undan krukan med sina knölar under vintern för föväntad blomsterprakt också fortsättningsvis. 
Tack Christina för att du har delat med dig av skönheten!

7 november - Min Hoya retusa överraskar på flera plan

.

Jag måste få visa er och berätta om min Hoya retusa. Det är en blomma alltså, en krukväxt. 
Den står i mitt skyltfönster i ateljén, där alla som vill kan se den "live", så varsågoda, det är bara att komma förbi och kika.

Jag köpte den hos "Blomlotta" för två år sedan, lyfte den ur den pyttelilla plastkrukan och planterade den istället i en bamsekruka med gott om jord och plats och ställde den i fönstret. 
Där har den fått stå i fred, rota sig långsamt och tryggt, med sparsam men återkommande bevattning och regelbunden näringstillförsel och när solen lyst in genom fönstret har jag skuggat med markisen, d v s nästan under hela den soliga och varma sommaren.

Nu har mitt arbete gett resultat. Nu blommar min Hoya retusa och som den blommar. Minst femtio vackra porslinsblommor pryder den gröna "busken". Ovanligt nog för hoyor är blommorna solitärer, inte i klasar och de är ganska stora, ungefär 15 mm i diameter, doftlösa och vita med rubinröd femuddig stjärna i navet. Det är så annorlunda vackert att jag alltså vill berätta om det hela.

Jag läser på nätet där Eva-Karin Wiberg (länk) skriver följande:

Hoya retusa, Warburg.

Växer i vilt tillstånd i Indien och är en ganska säregen hoya med ett växtsätt som ingen annan. Bladen som är smala växer taggtrådslikt. Blommorna är relativt stora, cirka 2 centimeter, vita med en mörkt vinröd mittstjärna och de har ingen doft.

Detta är en art som inte vill ha det för varmt, så den odlas bäst i ett ljust fönster med skydd för den starka och varma sommarsolen. Den blommar, för det mesta, på hösten. Men det händer att den blommar på våren hemma hos mig. 

Hoya retusa är relativt svårodlad, men när den väl har börjat växa och blomma gör den det ganska lätt. Så detta är en hoya för den som gillar utmaningar.

Och se! Detta stämmer ju precis och det vete 17 om jag faktiskt inte också har sett den vilt där borta i Indien. Jag har ett märkligt synminne av detta.

Och nog är jag lite stolt nu när jag vrider in krukan mot rummet för att fotografera. Jag böjer mig fram och känner mycket riktigt inte någon doft alls. Däremot killar det i näsan och jag undrar vad det beror på. 

Det sitter en gulbrun lockespindel i blomman jag just luktade på. Dess långa ben trevar runt i omgivningen. 

Det är en spindel förtusan i Hoya retusan!

Senare tillägg, 10 november, som kommit till efter en undran från Ölandsvännen nedan i kommentarerna, pekar på att den här arten av lockespindel med gulbrun kropp och oranga "knän", som jag mig veterligen aldrig har skådat själv tidigare, är en individ av arten Opilio canestrinii (med italienskt ursprung)(länk). Läs kommentarer nedan och klicka helst på bilden så får du se allt i närbild!