Vårljus
Ännu en oljemålning är klar till utställningen.
Nu är jag färdig, alldeles färdig. Det absolut sista penseldraget för den här gången är gjort. Handen och själen slappnar av från skaparprocessen. Nu må det bära. Verken är gjorda. De är inte längre "mina". Jag är på väg någon annanstans.
Det är faktiskt sant; redan nu ser jag mest framåt, ja, kanske inte riktigt helt och hållet. En liten tid till försöker jag att bara koppla av en stund; rensa mitt huvud från motiv och lösningsmedel.
Idag har jag ordnat en sån där massa administrativt måste; grejat inbjudningar på nätet och sånt. Kanske har du märkt av det, eller inom kort? Annars meddela mig så sänder jag ett vernissagekort med personlig inbjudan på direkten.
Vad fint skrivet pappa, att verken inte längre är dina och att du redan är på väg någon annastans. Jag blir nästan lite vemodig när jag läser det. Men fint.
SvaraRaderaJag längtar hem efter er alla så det gör ont i hjärtat!
Varm kram,
Hanna
Ett alldeles vackert inlägg kan inte mer än instämma med din dotter.
SvaraRaderaLYCKA till med att knyta ihop påsen! Visst är det en alldeles speciell känsla det där... att jobba febrilt för att bli klar sedan då man är klar smått sorgligt. Det fattas något åtminstone en stund... innan man inser att om man vill det kan jobba vidare kaske utveckla något...