Under några kvällspass vid Broby, Alvastra pålbyggnad, mellan Ödeshög och Tåkern, ett välkänt nattsångartillhåll, har jag ägnat mig åt att smyga in till närheten av sjungande kärrsångare. Det är inte så lätt att få ögonen på dem. De är lättrörliga och tät vegetation och grönska står emellan. Men man får göra så gott man kan och då passar tecknade små studier av det flyktiga väldigt bra.
Jag fyllde ett par sidor i min skissbok häromkvällen och nu har jag efteråt lagt lite färg på alstren.
Du får ta dem som de är. Flyktiga och skissartade. Men, jag tycker att jag har fångat själva känslan med det öppna brandgula gapet och den vibrerande vita strupen.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar