Igår kväll tog jag en sväng runt Omberg -Tåkern för att lyssna efter nattsångare; alltså fåglar som sjunger när det börjar mörkna.
Jag stannade en bra stund vid Brobysänkan vid Alvastra, som är en bra plats för dylika eskapader. Innan ljuset sinade helt fäste jag landskapet med en snabbskiss i boken. Det blev väl så där på fri hand, men jag lovar, att det var mäktigt att uppleva hur små nästan självlysande molnrester seglade upp över Ombergs kam, tonades bort och bara försvann.
Näktergalarna, endast några få, smattrade bland lövet, en gräshoppsångare ringde, men den hörde jag bara genom att använda Merlin i mobilen. Mest var jag ute efter säsongens första kärrsångare. De brukar anlända i månadsskiftet maj/juni. De var redan här!
Lite överraskad blev jag av att jag hörde hela tre stycken inom en ganska snävt område. Jag dristade mig till att försöka spela in två kärrsångare som satt bara 20 meter från varandra och tävlade i sångkonst. man måste sätta volymen på max och lägga örat intill. Om den nu inte är på plats nedan återkommer jag lite senare med ett nytt försök. Jag har nämligen lite bråttom. Jag ska till Rökstenen och berätta dess historia samt en sväng till Tåkern, för ett litet gäng kvinnor runt min syster Eva.
Jag får återkomma till videon senare.
Senare tillägg:
Jag struntar i videon. Det blev för dålig kvalitet, knappt hörbart. Istället lägger jag in ett par akvarellskisser ytterligare; jag var nämligen på plats vid solnedgången igår, den 29 maj; satte mig tillrätta i bagageluckan ett par timmar och följde ljusets bortflykt över Omberg medan näktergalarna och kärrsångarna sjöng för mig. Myggen blev en aning besvärliga och är det nu så att mina skisser ser en aning vilda ut, kan det ju bero på mitt ständiga viftande av hand och pensel.




Inga kommentarer:
Skicka en kommentar