På banvallen där Kustpilen går rakt genom Brokinds samhälle, växer som sig bör Rockentrav. Det står så nämligen i Nordens flora, om än uppräknat först på sjunde plats i ordning:
"Ganska vanlig på ... Torrbackar, hällmark, rasmark, bryn, åsar, vägslänter, banvallar, grustag, gravhögar, sydberg, ruderatmark".
Rockentravens växtplats på banvallen genom Brokind.
Det är en pampig växt på sitt sätt, upp till en meter hög eller mer, men hoptryckt och smal med en klase ganska stora gulvita blommor i toppen på en blågrön stängel. Av någon anledning tänker jag på min vän och forna lärarkollega Solveig Redin när jag idag möter den här arten och jag tror att det kommer av att vi någon gång i början på 1980-talet tillsammans ledde vår klass ut på exkursion i naturen och att hon då berättade för oss alla och att jag, som på den tiden var mest intresserad av fåglar, antagligen blev så imponerad att jag minns det hela idag, 50 år senare. Eller, så kan det ha varit på en exkursion, som vi gjorde i vår Naturskyddsförening i Ödeshög redan under 1970-talet, som det hela hände, att Solveig berättade.
Ja, minnen kan vara både ostyriga och märkliga.
Rockentravens vackra blomklase.
Jag har alltid funderat över det där namnet - Rockentrav - och nu fick jag anledning att söka vidare för att täppa till ett hål.
"Rocken" kommer antagligen av det tyska Rauke eller/och holländskans rokette, läser jag på Wikipedia. Det betyder senapskål och ger en hint om växtens skarpa smak. Det latinska släktnamnet Turritis betyder torn, vilket kommer av artens smala och höga form medan artnamnet glabra betyder kal/glatt. Tidigare var släktnamnet Arabis vilket avslöjar artens ursprung.
Och därmed vet jag och kanske även du lite mer om denna växt. Äntligen!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar