För en månad sedan var det väldigt varmt. Vi samlades hela vår storfamilj vid Vätterviksbadet i Vadstena för bad och mys men jag satt mest i skuggan under björkarna mellan badvarven.
Sen tog jag en paus, gjorde en promenad längs gamla Rv 50 ungefär 500 meter bort till Hagebyhöga kalkärr, ett av Östergötlands absolut finaste med många sällsynta orkidéer och andra rara växter. Jag ville se hur det stod till med gulyxnen i år; en av våra minsta, blott en dm hög och mest oansenliga av orkidéer, tillika en riktig raritet med förekomst på endast ett tiotal platser i landet.
Gulyxnen blommar på sista versen. Hagebyhöga kalkkärr sommaren 2021.
Jag letade en stund längs spången som passerar genom området och hittade ett exemplar ungefär där jag hade tänkt mig, men inte fler. Den vill gärna stå med fötterna i vatten och sommaren var torr.
Det korta besöket hos gulyxnen vid Hagebyhöga kalkkärr satte sig och är ett av mina fina sommarminnen. En sommar som just håller på att avvecklas. Det går ju så fort mellan varven.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar