Idag har jag hämtat hem utställningen från Galleri Kronan i Norrköping.
Ibland brukar jag säga "resterna av utställningen" men inte den här gången. Nästan allt var med i bagaget hem igen.
Det blev en publik succé, både i form av besök likväl som i mediabruset, sa galleristen Armine och konstnärskollegan och curatorn Åke Bjurhamn visade mig den positiva statistiken och de generösa tidningsartiklarna. Men försäljningsmässigt hade de båda hoppats på mycket mer och så även jag förstås, men ibland hjälper det inte att jobba med inspirationens liv och lust och sätta hälsan i pant. Har man dessutom inramningskostnader som redan från start äter hål i slutkalkylen så blir resultatet inte bra helt enkelt, och tro att man kan räkna hem något efter insatsen man gör i form av arbetstimmar känns än mer meningslöst.
Nej, det går knappast att som konstnär av idag bli rik eller ens komma i närheten av en normalinkomst, det vittnar de flesta om. Pengarna finns, det vet vi alla, men uppenbarligen inte intresse och prioritering.
Normalt hade jag som tröst ändå kunnat inteckna en avi på 6 000 kr för "sveda och värk" från Sveriges konstföreningar i utställningsersättning, men si dom penga va slut för året fick jag besked om.
Faksimil ur tidningen Folkbladet, Norrköping. Den tredje stora och positiva artikeln om min utställning (se fler nedan).
Ja, så är det att vara konstnär, framför allt numera när konsten och hela kulturen hänger lite löst i nya generationers medvetande och ofta saknas helt i intressesfären.
Hur ska det gå? man undrar. Tur att jag har fått vara med om bättre tider tidigare och därmed en gång fått smaka på kakan. Om framtiden vet man intet och min karriär är i definitiv slutfas.
Nu är jag faktiskt rätt färdig...
Apropå rubriken.
Här är en länk till det mest dystopiska jag läst på länge. Det handlar om att "Vi är i slutfasen av vår civilisation".
Ingen trevlig läsning men nödvändig!
Inlägg
Gebbe, min gamle lumparpolare! Det var en ovanligt dyster redovisning av din utflykt till Norrköping. Du må betänka att staden förr kallades ”surbullestaden” och var en fattig arbetarstad. Visserligen numera helt annorlunda med massor av kultur främst i form av musik och events. Lite otur för dig att alla offentliga köpare just samtidigt satt och deppade för man bränt av ett stort antal miljoner på ett event som gick mega-back!
SvaraRaderaHur som helst - din konst tilltalade hustrun och mig och jag hoppas du strävar på. Vi vill gärna se mer av dina större naturmålningar när vi droppar in någon gång nere i Ödeshög!
Hälsningar Johan o Ulla
Hej på er, gamle Gotlandsvän med fru. Stort tack för att ni kom, såg och handlade. Ni förgyllde min dag och jag hoppas att ni snart försöker er på ett besök i min ateljé igen. Det var trevligt att se dig igen. Det är märkligt hur så många år snabbt kan försvinna och plötsligt återuppstå levande igen.
RaderaJag läte lite bedrövad, dt måste man unna sig ibland. jag har nästan jobbat ihjäl mig under hösten och min gamla mor dog mitt under arbetet och min lika gamle far behövde och behöver lite omsorg. Nästa år har jag lovat mig själv mycket mera frihet.
Som sagt vi ses här i Ödeshög nästa gång. När ni vill men ring gärna först
070-678 17 21.
Välkomna!