Det är väl inte det första man tänker på som helyllesvensk, att ett besök vid Tåkern kan vara väldigt exotiskt. Men se, det är precis vad vi har upplevt idag, när vi ordnade en utflykt till Naturum Tåkern med omnejd för ett härligt gäng "nysvenskar" från Syrien och Irak, alla nyblivna vänner till vår familj och alla med uppehållstillståndet tryggat i Ödeshög och somliga med fungerande svenska som mål i mun och några redan t o m med fast arbete.
En del av oss har varit där tillsammans tidigare, men för de flesta var det en första prövning på svenskt friluftsliv och visst är det väl då bra att passa på när Naturum Tåkern bjuder på vinteröppet, utegrillen är tänd, ringmärkning pågår, isen ligger som ett gåbart blankt golv och vädret är så där extremt ljuvligt och ovanligt solvarmt för att vara i slutet av januari.
Vi samlades på parkeringsplatsen vid Lysingsskolan i Ödeshög, alla faktiskt i tid, och åkte därefter i fem bilar till Tåkern, där vi började med besök inne i det för nya gäster uppseendeväckande Naturum med alla sina möjligheter till rik information och spännande upplevelser.
Arwa, Ulla, Najat och Shawkat
Ali och Najat.
Sally och Mohammed ritar.
Det blev film, egna studier och utforskningar vid mikroskop och teleskop samt åtskilliga svar på nyfikna frågor.
Därefter tog vi en promenad på fruset vatten. Att man faktiskt kan ta sig fram på is var för många ett alldeles nytt fenomen som verkligen utmanade modet och förmågan. Sådant vi tar för givet som ursvenskar visade sig vara ytterst exotiskt för andra.
Hela gänget prövar isen, flera för allra första gången.
Tarek och Bayan poserar.
Trots extremt behagligt vinterväder fanns det nog de som fann tillställningen i kallaste laget.
Att klä sig rätt är något man nog måste lära sig då det kommer till lämpliga kläder såsom tjocka vinterjackor, skor, mössa och vantar.
Lite frusna väntar här Ali, Amal, Sally, Nour och Mohammed på att ringmärkningen ska komma igång.
Hela tiden fanns dock möjligheten att gå in i Naturum för att värma sig eller ta en våffla med kaffe i annexet där Bosse från Tåkerns fältstation gräddade för glatta livet.
Adam från Tåkerns fältstation berättade för oss om ringmärkningens mystik och visade upp både gråsiska och blåmes.
Sally fick den stora äran att hålla i handen och släppa fri en nyss ringmärkt blåmes, en upplevelse för livet.
Den fem timmar långa utflykten till Tåkern avslutades med ett härligt grillparty på kycklingkorv. Laddade men nya upplevelser, trötta och lite frusna vände vi därefter hemåt igen.
Och sanningen är väl den att vi som arrangerade det hela lärde oss lika mycket av våra nya vänner som de om Tåkern och svenskt friluftsliv.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar