Man skulle ju kunna tro att vi är pimpelfiskare, Christer, Lars och undertecknad där vi sitter på isen väl påpälsade och intar vårt förmiddagsfika vid den välkända pimpelfiskesjön Noen strax söder om östgötagränsen inne i Småland.
Vädret är klart, lugnt och kallt, ca 6 minus, och korpparet som gör oss sällskap vid sjön kommer att inventera platsen efter oss så snart vi vänt ryggen till.
Men pimplar gör vi inte.
Det blir visst ugnsbakad gäddfilé imorgon.
Gäddan, som den här trekilosbiten, alldeles nyfångad på sax i Tåkern och nyss levererad vid dörren till ateljén, köper jag hellre direkt av en av mina "privata" fiskeentreprenörer, Arne från Svanegården.
Vi är istället på väg till uttrarna.
Det brukar bli minst en sån resa per år, men aldrig hittills har jag sett någon levande utter i Sverige. Hoppet lever och jag tänker hela tiden att nästa gång är det min tur.
Vi satte oss som tidigare först vid Deglaberget vid Noens sydspets där Noenån rinner iväg genom vass och madmarker. Ett perfekt ställe för utterspaning, men åter utan något positivt resultat trots någon timmes knäpptyst gloende.
Därefter följde vi åns meandrande slingor syostvart längs småvägare till kraftverk, stugor, ålöpor, forsar, sågar och kvarnar.
Vi fann nattfärska utterspår som alltid tidigare under besöken, på flera platser.
Men tänka sig - mitt hett efterlängtade möte med uttern har jag sparat till senare. Hoppet lever ett eget liv!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar