söndag 1 februari 2015

1 februari - Ett litet minne dök upp

.
Tommy fyller år idag läser jag på Facebook. Han är en vän som jobbar på länsstyrelsen i Linköping och som jag egentligen endast håller tämligen gles kontakt med numera, men pliktskyldigast, som man gör med sina nätvänner, sänder jag honom en grattishälsning.

Men det är då ett minne plötsligt dyker upp, från en resa till Indien som vi gjorde tillsammans fyra kompisar för att skåda fågel. Året var 2004 och resan ställdes till Goa på västkusten och vi for också upp i bergskedjan Västra Ghats där vi lodgade tre dygn i Backwoods för att komma det vilda livet mera inpå livet.
Det finns mycket att berätta om denna resa som var alldeles fantastisk och som öppnade mina ögon för exotismen.

Tommy fyllde år just där och då, men var alltså elva år yngre än idag, jag också förresten! Han öppnade en flaska rödvin och vi satt i det sparsamt möblerade rummet och njöt av livet och mängder av nya kryssarter och upplevelser.
Eftersom vi samsades om rummet Tommy och jag kom vi varandra nära och hann samtala även om själva livet.



Indian Blue Robin

En kväll när vi kom tillbaka från en spännande exkursion där vi letat efter den oerhört svårsedda fågeln Indian Blue Robin, en övervintrare från Himalaya, och slutligen också lyckats få se den efter en hel dags ansträngningar, där vi satt timtal i vegetationen på backen, såg Tommy väldigt hemlighetsfull ut men mest ändå sammanbiten och orolig.

- Gebbe, sa han till slut efter att ha repat mod en timme. Om jag tar av mig byxor och kalsingar, kan du då ta och titta på min rumpa. Det känns som att det är något där som inte ska vara där. Det kliar och känns konstigt.

Så blev det. Tommy lade sig på magen i sängen och jag studerade honom noga.
Han var full av fästingar; små rackarns fästingar av knappnålshuvudens storlek, från låren och upp mot ryggen och på skinkorna fanns flest.

- Ser du något? frågade Tommy.

- Du är alldeles prickig av små fästingar, svarade jag. Jag hämtar en pincett och plockar. Ligg still bara!

Hela kvällen gick åt till det där, och jag tror inte att jag överdriver när jag säger att jag plockade bort hundra små elaka parasiter. 
Men det hela gick bra till slut! Eller hur Tommy? Ytterligare elva år av liv har vi ju plussat på med.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar