4 juni - Eleganta flygare

.
Jag står och talar med min hyresvärd vid infarten till Stugan. 
Han förklarar för mig att han inte hade en aning om att "mitt vatten" var kopplat på samma ledning som Kvarnstugans, att brunnen har rasat ihop och att han måste borra en ny källa samt dra nya ledningar, eventuellt även in i min Stuga.
Därmed rinner min uppdämda ilska lika snabbt av mig som vore det vattnet självt och samtalet glider in på en hel del övriga frågor.

Runt omkring oss sträcker den vackra Östgötaslätten ut sig; i blågul dress med sommarlätta småtussar av cumulusmoln. Så vackert kan även ett monokulturdanat landskap te sig.

Mängder av tistelfjärilar har vällt in över landet. De första, en handfull, såg jag redan igår, och nu, när vi står där virvlar de omkring som målmedvetna vissenlöv i brunt och orange; lågt och snabbt i den svala nordanvinden 
Säkert finns denna invandring från södra Europa dokumenterad i annalerna. Jag har bara inte sökt efter. Jag vet från ett annat år att man vid Åland kunde räkna in tiotusentals tistelfjärilar på utsträck mot Sverige över havet.

Tistelfjäril i sitt ursprung - fotograferad i Turkiet.

De kommer att bli här en sommar med en nyproducerad sensommargeneration, för att sedan åter dö ut till vintern, eller, som det faktiskt har uppdagats de senaste åren, flytta tillbaka söderut när hösten kommer. Norra Afrika och sydligaste Europa är artens ursprung, de är bara här som sommargäster. En verklig flyttfjäril i klass med flyttfåglarna är tistelfjärilen.

Men det blev ändå inte tistelfjärilarna som vi gladdes åt mest idag. I den vackra bondsyrenen upptäcker vi nämligen en makaonfjäril som tar all vår uppmärksamhet; så fräsch och fin som vore den från en annan värld. 

Den dansar fågellätt runt blomklasarna, slår till, lyfter igen och svävar elegant högt upp under de nästan tvåhundraåriga almarna för att därefter hastigt dyka ner igen till honungskällan.
Jag springer efter kameran som är kvar i bilen. Jag hinner. Det blir en serie bilder av vårt lands kanske vackraste fjäril, åtminstone en av de elegantaste.

Jag funderar. Finns här ett samband, mellan den pågående tistelfjärilsinvasionen och "vår" makaonfjäril, i det geografiska ursprunget. Kan det vara så, att även den senare har sydländskt påbrå och har följt med lämpliga vindar och fronter den också?

Senare tillägg: 
"Nej, nej", säger Göran. 
"Makaonfjärilen är en egen produkt, ingen invandrare såsom tistelfjärilen. Den övervintrar som puppa och kläcker just vid den här tiden på året, lagom till att syrenen blommar med sitt rika förråd av doft och nektar".