Vi ger oss ut på en liten kanotfärd, Ulla och jag, på Tåkern, eller åtminstone i dess ena kant. Vi paddlar från båtplatsen vid Stugan endast femtio meter norrut i Renstad kanal, sen svänger vi in på den nya rättöversfarleden till Ramstad kanal, där vi först vänder söderut till under vägbron där vi dock inte kommer längre, ett gåsgaller blockerar framfarten, så vi vänder åter ut mot sjön, men endast i 500 m, sen är det åter stopp, nu på grund av väldiga grenbrötar från bankernas knäckepilar som har täppt till åloppet.
Längre än så är det heller inte tänkt idag. Detta är en färd i lugnt och vilsamt tempo med solen brännande i ansiktet och i lä för nordanvinden bakom de höga vassarna. Matsäcken är med. Ulla sitter där fram och jag styr i aktern. En och en halv timma är vi ute.
Vår korta färd är markerad med rött. 
Knölsyska blommar rikligt vid kanalens kant.
Vi "ankrar" i vegetationsrikt lugnvatten, där känslan är nästan tropisk. Mängder med sländor svärmar omkring: enstaka flicksländor, ett par jungfrusländor, mängder med mosaiktrollsländor och flera par ängstrollsändor under äggläggning .
Äggläggande ängstrollsländor. Paret hovrar tätt över algmattan. Hanen står för balans medan honan microsekundsnabbt doppar bakkroppsspetsen med cirka en sekunds mellanrum för att placera äggen ett och ett.
Med jämna mellanrum tar paret en paus men är strax tillbaka igen.
Över himlen vandrar de vita cumulusmoln raskt över det blå valvet. Högt däruppe, nästan osynliga, flyger ideligen små sällskap av storspovar förbi mot söder.Men deras lockande läten hörs starkt ända ner till oss i kanoten.
"kuuy-litt kruyyy - krui"
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar