fredag 15 oktober 2021

16 oktober - Polyneuropatin har fått en egen dag

Populärt numera är att varje dag skall tillägnas något specifikt och de flesta känner nog till Kanelbullens dag den 4 oktober som ett exempel på detta. 

Morgondagens datum, den 16 oktober, har fått en något allvarligare grund. Den är alldeles nyinstiftat för i år och den kallas för "Polyneuropatins dag". 

Polyneuropati är ett mångformigt slag av sjukdomar i nerver och en nervcell illustrerar därför föreningen Neuros budskap om denna tämligen okända sjukdomsfamilj som drabbar våra nervtrådar.

Anledningen till att jag tar upp detta i min egen blogg är att jag sedan något halvår tillbaka har fått diagnosen polyneuropati. Jag är på ett sätt glad över detta, att äntligen få veta vad som är fel och samtidigt ledsen, naturligtvis, över att skröpligheten tilltar.

Polyneuropati är en brokig samling av slag, symtom och orsaker och den variant jag har, har efter mängder av undersökningar och konsultationer, definierats som "Idiopatisk polyneuropati", d v s en slags autoimmunt degenerativ form som drabbar perifera nerver, ofta de längsta som går ut till extremiterna, benen mest, men hos mig numera även är begynnande i armarna. Det för med sig att nerverna efterhand förtvinar och att jag alltmer förlorar känseln i mina fötter, ben och armar. Det hela började med domnande "sovningskänslor" för så där en tio år sedan, något som säkert alla har känt av när man sovit eller vilat illa, men som hos mig blir kroniskt förvärrade och bestående. Balansen börjar bli usel och jag börjar få alltmer upprepade små kramper i mina vadmuskler, som dessutom orkar med allt mindre.

Jag vill slå ett slag för information om denna plågande sjukdom i alla sina former eftersom Polyneuropatin har blivit en folksjukdom av ökande dignitet. Idag är nästan 200 000 personer i vårt land diagnosticerade och tendensen är ökande och svårförklarlig. Det är dags menar Föreningen Neuros ordförande, Lise Lidbäck, att lyfta fram den hittills för allmänheten nästan helt okända sjukdomen Polyneuropati, i alla sina former, till ytan.

Jag är numera stolt medlem i föreningen Neuro och gör med detta skriveri en liten insats för helheten.

Jag hoppas att du vill läsa vidare om polyneuropatin denna dag den 16 oktober och även fortsättningsvis vara med att dela vidare till dina medmänniskor. 

Här är länken för att få veta mera

Tack för att du har tagit del!

4 kommentarer:

  1. Tack för att du tar upp ämnet. Jag kanske ska bli medlem också. Är väl en blandning av ålder och sjukdom kanske?
    Hur som helst har väl vistelse i naturen en läkande effekt som vi bättrade på i veckan md några dagar i tåkernbygden. Men det var dåligt med gässen tyckte vi.
    Lev väl/Leif

    SvaraRadera
  2. Hej Leif.
    Tack för din kommentar. Jag tänker också samma tanke om hur ålder och sjukdom så självklart hänger ihop. Även nerverna som "fått jobba så länge" kan väl få nog någon gång. Det än säkert inget konstig med det.
    Tur att vi har Tåkern och möjligheten att få och kunna vistas i naturen.
    Vi ses!/Gebbe

    SvaraRadera
  3. Så tråkigt att höra, extra trist med ditt yrke

    SvaraRadera
  4. Tack Pia! Jo det är trist men inte livsviktigt. Jag kämpar på och så tar jag en stund i taget och hoppas hänga med länge än! Kram till dig min vän!

    SvaraRadera