Så var det förr i tiden, när jag var en ung fågelskådare, att tornseglarna var årets sista fåglar att anlända under våren. På den tiden gällde ungefär 15 maj, ty det var innan klimatuppvärmningen, idag kommer tornseglarna, förr tornsvalor kallade, en vecka tidigare än så och andra, nyare arter har tagit över som de sista ankommarna - rosenfink och kärrsångare.
Igår såg jag mina första tornseglare för 2017. Det var hos Rolf och Christina strax sydväst om samhället, när vi kastade lite bouleklot på garageuppfarten och himlen rodnade och skymningen kom.
De svepte in på höjd, smygande över rödhimlen, cirklade runt några varv över oss och försvann lika tysta igen. De var två stycken, spejare och spanare och ivriga pionjärer.
Det kan tyckas lite märkligt kanske att tornseglarna kom helt datumenligt även denna, den kallaste av kvällar i en i övrigt seg vår, men arten är egentligen ganska härdad mot temperatur och väder. Ligger man och sover på tusentals meters höjd och flyger tvärs igenom åskväder för att komma till andra sidan en väderfront såsom tornseglare regelmässigt gör under sina liv klarar man lättvindigt några minusgrader.
Det är födan och inte kylan som är kruxet. Det finns nämligen inga flygande insekter i minusgrader och av detta förstår man att de två tornseglare som kom över oss igår kväll utan problem kunde ta den här svängen norröver för att kolla läget och sedan återvända några breddgrader söderöver för att invänta gynnsammare förutsättningar.
Så blev de även till stor glädje för några överrumplade åskådare.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar