Det går undan nu, med våren. Idag är det som mest 14 grader varmt och en frisk sydvind drar in över bygden där traktorer brummar på nästan varje åkerlapp. Mycket är sått redan.
Skrattmåsarna som kom förra veckan drar runt i små förband, alltid på linje, över slätten och letar efter plogar och harvar där daggmask kommer upp i ljuset.
Hemma i vår trädgård börjar krokusäventyret lida mot sitt slut och balkansipporna tar över alltmer.
Efter att ha skjutsat Ulla till "Stan" har jag dagen fri för eget men ryggen kinkar mer än vanligt. Den är nästan hellåst i ett begynnande ryggskott, typiskt, och när jag kommer upp till Ombergs backar tar jag mig blott med nöd och näppe ur bilen, stapplar över en en smärre lutning och sätter mig där det blir, men mitt i sipphavet ändå.
När jag sitter och kämpar med skissen noterar jag vårens första blommande skogsbingel. Det är växten under svampen. Det är verkligen hög vår idag.
Svampskissen blir bara skit så jag tar ett foto med mobilen i stället och vänder hemåt. Jag kan inte mer än så här idag. Jag måste lägga mig och vila. Ryggen är en plåga.