Idag gick tisdagsklubbens vandring upp på Omberg. Vi parkerade på en p-ficka vid vägkanten strax innan Vävergården och vandrade in över tanindoftande lövmattor och trängde oss sen vidare genom svårforcerad ungskog ett hundratal meter. En kort men tuff promenad i lätt uppförslut.
Där framme, mitt i skogen och totalt gömd, reste sig en mäktig klippvägg, säkert 15 meter hög och troligen en utlöpare av Marbergen längre mot söder på berget. Under väggen låg käglor av rasmassor med små och medelstora block i en rödgrå nyans av en sprickig och geometriskt formad sten som vi nog var ganska överens om torde vara en småkornigt tät och tung porfyr.
Här har sten brutits förr i tiden, berättar Lars, som besökt platsen tidigare tillsammans med geologen Hans G. Johansson. Fram till 1950-talet tror han att det var verksamhet vid täkten och att det då gick en väg upp till platsen med en vändplan längst in berättar gamla kartor. Här har sprängts och fraktats stenkross till grundmaterial för olika byggen och kanske användes en del av massan när man byggde delar av Riksväg 50 eller kanske till Sjövägen på Ombergs västsida.
Om detta skulle vi vilja veta mera. Finns där någon i bygden som har information om bergtäkten mitt på Ombergs östsida är vi tacksamma för hjälp.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar