9 oktober - Kärleksgräs och träskor

Kärleksgräs och träskor har inte med varandra att göra, om de inte hamnar i Ateljé Gebbe samtidigt förstås. Så här hänger det ihop.

En kontroll på Ödeshögs torg, där jag häromveckan påträffade det alldeles nya och ännu sällsynta gräset kärleksgräs, Elagrostis sp., vilket jag har berättat om tidigare i bloggen, visade att området är alldeles bemängt av dem. Överallt i springor mellan plattor på trottoarer och längs husväggar på den östra sidan av torget växer gräset frodigt och helt dominerande. 

På gångbanorna är exemplaren tillplattade men i skydd strävar de fint uppåt som sig bör. Jag samlade in ännu ett belägg för eget bruk, det jag tagit med tidigare ska iväg till botanikern Torbjörn Tyler i Lund för säker artbestämning. Det senaste är nu i ateljén och jag har just förevigat det i en akvarell.

Akvarell av kärleksgräs, Eragrostis sp.

Som synes har gräset en tendens att skjuta ut liggande sidoskott, en anpassning till tramp. Detta konstaterande tar mig vidare i funderingar över hur det kan ha hittat hit. Hur har det hamnat  på torget i Ödeshög av alla ställen och i sådan mängd, från "ingenstans"?

Jag tror att kärleksgräset har hamnat på torget i Ödeshög med skosulors hjälp. Frön av gräset har hamnat under skor med räfflade och kanske leriga sulor och följt med hit. Det vi ser just nu är en kommande, snabb och total erövring av vårt land av kärleksgräset, sådan är min profetia. Och jag tror, att om man skulle undersöka miljöerna i urbana områden runt omkring skulle man säker hitta arten frodigt och väl spritt redan. Kärleksgräs är nämligen oerhört lätt att bara gå förbi utan att förstå och troligen mycket underskattat.

*

Och nu, efter avslutad arbete med gräsakvarellen har jag precis gjort klart med ett mycket annorlunda måleri, som aldrig skulle ha blivit av om inte det var till min goda vän Ewa-Britt i Vadstena, hon som i många år så generöst har försett mig med kuddar, pulsvärmare, handskrivna små hälsningar och brev samt hemstickade sockor i omgångar, allt utan kostnad. 

Ewa-Britts nya träskor.

Så otroligt vänligt av henne är det, att jag utan betänkligheter tog mig an hennes något udda önskan om en sångsvan och en knölsvan målande på de nyinköpta vita träskorna.

Nu är det klart. Det också. Hoppas Ewa-Britt blir nöjd.