Hej go´vänner.
Det var ett tag sedan sist jag skrev i min Naturliga dagbok. Tiden har runnit iväg snabbt som en vårbäck och jag har varit upptagen med att fullfölja och avsluta verk till kommande utställning. Jag har haft många målningar på gång ända sedan tidigt i somras, men att ro dem i land, både tidsmässigt och känslomässigt, har varit och är en resa med både stor glädje och mycken ångest. Jag är ännu inte klar, jag har två veckor på mig ännu. Resultatet av ansträngningen uppenbaras också för mig först på vernissagedagen.
Vernissage blir det lördagen den 24 oktober kl 11 på Galleri R i Linköping och jag hoppas att ni alla som läser detta har lust, mod och tid att komma. Därefter fortsätter utställningen ytterligare en tid så möjlighet finns om ni verkligen vill. Jag tycker att resultatet av mitt tålmodiga och inkännande arbete är värt den resan. Utan åskådare känns allt meningslöst.
Jag känner just nu att jag nog aldrig mer kommer att orka med den pärs som en separatutställning av det här slaget innebär. Det har jag i och för sig sagt också tidigare men nu börjar åldern ta ut sin rätt. Egentligen skulle jag vilja arbeta utan tidspress. Drömmen vore att i lugn och ro kunde måla och när allt är klart, först då, få besluta om tid för utställning. Nästa gång måste det bli så, något annat kommer jag inte att orka med.
Arbetet med akvarellerna är nästan helt avslutat. Det mesta är inramat och klart och står uppställt på vanligt sätt, så att jag när helst jag önskar kan sätta mig att filosofera över och fundera på vad det är jag egentligen har åstadkommit. Detta är en viktig bit för mig, att begrunda mitt arbete.
Alla oljor är inte riktigt där på samma sätt.
Det har blivit mycket tid vid min målarstuga vid Tåkern. Jag har mestadels haft lycka med vädret och kunnat hänga pågående alster på den faluröda väggen. Medan jag har målat och funderat har jag haft rika stunder med naturen runt omkring mig. Jag har berättat om detta tidigare här i bloggen men jag skulle vilja ha haft tid att skriva mycket mera om allt som har hänt under konstens tillblivelse i våndor och lustar.
Så här har det sett ut mest hela tiden, när olika verk på gång hänger inför mina argusögons skärskådning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar