tisdag 12 juni 2018

12 juni - Möte på mossen

.
Jag mötte två arkeologer vid Tåkern häromdagen. De kom gående på vägen vid Lövängsborg och jag kunde förstås inte låta bli att stanna för ett litet samtal om ärende och tillstånd och åtminstone den ene av dem känner jag ju dessutom väl.



Det var vännen Hans Brovall och den grävande kollegan Fredrik Hallgren som kom vandrande ifrån ett dagsbeting vid utgrävningen som äger rum på närliggande Dags mosse. 

Mossen är en del av det gamla Tåkernbäckenet, ca 11 meter djupt, som bildades postglacialt, d v s efter den senaste nedisningen, vilken släppte för ungefär 10 000 år sedan, och viken blev den första delen av fornTåkern som grundades upp med dy och slam och som efterhand blev till ett grunt vassträsk, ungefär såsom dagens Tåkern i stort.



Hans och Fredrik berättade lite om det projekt som pågår och har pågått i närmare fem års tid, där man nu är nere ca fem meter under ursprunglig yta, i ett skikt som är ungefär 7 000 år gammalt och arkeologiskt hör hemma i tidsepoken Mesolitikum, Äldre stenålder.

De är en form av temporär boplats man har funnit, ett läger uppbyggt på en vassbotten, antagligen med avsikt att ägna sig åt jakt och fiske, av ett folk som var jägare och samlare och som inte odlade något eller var stationärt bofasta. Historiens vingslag susar magiskt i mina tankar!

- Har ni funnit något intressant? frågar jag

Överraskande mycket och av stort värde blir svaret. 

- Nätsänken, fiskespjut, en harpun och en metkrok och en hel del annat, säger Fredrik.

Och Hans berättar vidare om tiden då området där vi befinner oss var vattentäckt och där Omberg från början stack upp ur vattnet som en stor ö i den enorma färskvattenssjö som vi idag kallar Ancylussjön. Denna skapades av den snabba landhöjningen som pågick efter isavsmältningen när landmassan undan för undan steg upp ur havet och sjön blev instängd genom den landbrygga som bildades vid nuvarande Bälten. Efterhand som den enorma ismassan fortsatte att smälta steg dock havet till sist över bräddarna nere i söder och saltvatten trängde in och ett nytt hav bildades, Litorinahavet.

- Tidsmässigt och arkeologiskt befinner vi oss vid utgrävningarna här inne på mossen i nivå med dessa omvälvande skeden, fortsätter Hans.



- Vi har ännu inte hittat rester av varken ren eller säl, men vi hoppas på det, besvarar Fredrik min undring. Han är helt täckt av ett brunt damm från Dags mosses torv.
Och jag tänker vidare i min fantasi om mammutar, visenter, grottbjörn och uroxar

Jag lämnar männen som vill komma hemåt efter en dags kämpande i värme och med bromsarna surrande runt ansiktet. Allt är måhända inte avundsvärt men nog vill jag följa upp detta spännande projekt lite närmare.

Se också Naturlig dagbok den 18 juni 2018

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar