Jag kunde inte hålla mig borta från ett löfte jag gav lite lättvindigt för några veckor sedan, att jag har målat har färdigt rödhakar för i år.
Dumma löften är till för att brytas.
När jag hämtade tidningen i morse sjöng rödhakar från varje vrå av trädgården och jag fylldes av glädje och lust.
Ett ornitologiskt så kallat "nedslag" hade ägt rum. Genom natten sträckande flockar av rödhakar hade landat i gryningens frost slumpmässigt och massivt varvid flera hamnat i vår trädgård för att förgylla den med sång under en dags uppladdning av energiförrådet innan färden går vidare mot norr nästa natt igen.
Det gäller att passa på när sådant äger rum, tänker jag, och målar en av alla dessa sjungande rödhakar i cotoneasterhäcken, inspirerad av stunden och tillfället.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar