Efter en sommarvarm start, har hösten börjat komma ikapp nu. Kalla, klara nätter med frost och intensiva norrsken har balanserats av soligt sköna dagar, men där plusgraderna ändå inte når upp till mer än strax över tio. Löven börjar tona i gula, bruna och röda färger och i tallskogen ligger de fällda treårsbarren som en filt över skogsstigen.
Jag njuter av det som är. Glad över att få vara med och tillräckligt frisk och nyfiken för att vilja fortsätta länge till.
Jag reser ner till Tåkern en kort tur mot kvällningen Egentligen för att nödtorftigt lappa ihop bristen på motivation. Jag målar på en studie av en varfågel nämligen och använder mig av gammalt skissmaterial, foton och empirisk kunskap och känner att det är dags nu att söka finna en ny modell.
Nästan varje år, just de här dagarna i slutet av september, brukar jag se den första varfågeln vid Väversunda strandmad, spanande från en stolpe eller en gängligt vajande videvidja. Kanske, tänker jag, är det rätt tid idag. Det kan vara värt försöket.