Kl 15.05 började regnet falla. Jag hade koll på väderradarn och såg både digitalt och reellt hur fronten närmade sig från sydväst, drog in över samhället och släppte sin nederbörd. Så efterlängtat! Till och med tornseglarna där uppe under molnen, de som gillar sol och torrväder mer än något annat, tycktes njuta av att kunna fånga droppar av regn direkt i sina strupar.
Annars går det väldigt makligt just nu. Förkylningen håller i sig ännu på tolfte dagen och jag är trött och loj. Då passar det bra att betala räkningar, svara på e-post och sortera papper; inte mycket mer. Visst försökte jag måla något nyss men det gick åt skogen, som förväntat.
Just det. Jag har något i fickan.
Så fiskar jag upp ett par glänsande reptilskinn som jag samlade in på vägen över Omberg, det var nog igår. De låg där platta, torra och glänsande i gasset på asfalten, pressade till något som jag först trodde var borttappade silversmycken.
Det är svårt att säga vad det egentligen är, men jag tror att den lilla är en skogsödleunge och den större en del av en liten huggorm. Resterna är värda en dokumentation, tycker jag, som en ära över avslutat liv, vackert in i döden.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar