16 augusti - Några växter på tröskeln till höst

En liten avrundning då det kommer till växter innan hösten tar över, tänker jag och lägger in några foton på blomster jag mött under augusti månad på ett par olika platser i vårt land.

Backtimjan, en torrängsart som gillar kalk i backen. Den här är fotograferad på Ölands alvar där den blommar så ymnigt att marken ofta färgas rosa. Arten finns även hemma hos mig, fast lite ovanligt, på klippor nära Vättern.

Bladvass i ett friskt och rent bestånd med fullmatade vippor. Fotograferad vid Ramstadbron vid Tåkern, Östergötland. Nästan alla strån du ser här tillhör samma klon d v s samma individ som har spritt ut sig vegetativt.

Bosyska är en art som jag inte är så van vid, mera så med släktingarna stinksyska från Omberg och knölsyska vid Tåkern. Den här är fotad på Öland där den enligt uppgift är stadd i stark spridning.

Grässtjärnblomman har verkligen fått en andra säsong, där den nu växer saftigt runt min trädgårdskompost.

Kotula

För första gången har jag nu sett den nya och invasiva arten kotula, som är en växt ursprunglig i Sydafrika, nära släkt med t ex kamomill och baldersbrå. Så sent som när första upplagan av den "Nya Nordiska Floran" kom ut 2003 står detta att läsa om arten:

"Mycket sällsynt på öppen, fuktig, salthaltig, lerig mark". Två fynd fanns då i vårt land, på Öland respektive Gotland.

 Idag sprider den sig våldsamt snabbt längs våra sydliga havsstränder. 

Murreva.

Precis som grässtjärnblomman ovan har murrevan med råge inmutat min trädgårdskompost, inte bara där förresten. Den har blivit en något besvärlig gäst i vår trädgård och tar gärna över vår pallkragar med odlingar, rabatter och hallonland. Många skriver om artens skönhet och förtjänster men jag anmanar viss försiktighet.

Rödtoppan tillhör arterna som är halvparasiter. De snyltar näring och vätska från gräsrötter bl a. Där finns också kovallerna och skallrorna från samma familj. Den här rödtoppan växer som ettårig i  en av mina rabatter. Jag tycker den är vacker i det tysta men man måste komma nära de små rosa blommorna för att upptäcka detta. 

Vi har en mer än två meter hög och ståtlig växt mot husväggen. Den väcker uppmärksamhet bland förbipassernade och när den blommar doftar den in hela omgivningen. Arten är från Nordamerika och heter sidenört, fast vi kallar den för "Korv-Villes planta". Den är värdväxt åt den välkända fjärilen monark.

Här kan du läsa vad jag har skrivit om den tidigare:

Korv-Villes planta.

Smultronklöver har blommor som sväller upp som till bleka smultron. Det är en typisk havsstrandväxt. Den här är från norra Öland.

Stallört fotograferad på en betad strandäng på norra Öland. Den finns även på Tåkerns betade strandängar, fastän mera sällsynt. Jag minns den framför allt från 1960-talet då den ännu var ganska allmän i strandskogen och strandbetet vid dåvarande Tåkerns fältstation, där Naturum Tåkern ligger idag. Jag vet att den faktiskt ännu finns kvar, men mycket mera begränsat.

Stallört ingår i artkomplexet "Puktörnen" och minst tre olika arter har utvecklats ur en gemensam anfader, alla med sin specifika nisch i naturen. 

Tallörten är en saprofyt som saknar klorofyll och därför måste förlita sig på redan nedbrutet material för att få näring. Den här, som har gått i frukt, är fotograferad i strandskogen vid Glänås vid Tåkern.