När jag talar med "folk" om fåglar så märker jag att det ibland finns ett visst mått av koketteri blandat med den eventuella okunskapen.
Av rädsla för att inte göra bort sig, verka obildbar eller riktigt markera sitt ointresse dräper man i god tid samtalet med ett:
"Ja, jag jag kan bara tre slags fåglar, de som flyger, simmar eller går och nåt annat är jag inte vidare intresserad av".
Stig Grybes klassiska fågelskådarmonolog om "Vita örnar efter skärgårdsbåtarna" är ett gott exempel på sådant koketteri och drift med ett kunskapsområde.
Inga vita örnar, men väl vita pelikaner, fotograferade vid Taj Mahal i Indien.
Ibland blir jag lite ledsen över beteendet. Fåglarna t ex som ett intresse i natur är värt mera och är viktigare än så. Fasen tänker jag, hur ska det bli i framtiden om man inte bryr sig eller ens försöker bjuda till.
Men, å andra sidan brukar jag svara dem som frågar mig om vad jag har för bil ...
"Den är bronsfärgat grå".
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar