22 juli - Hemma hos bivargarna

.
Nu hänger jag varje dag en stund hos bivargarna; det går absolut inte att låta bli; det händer så mycket hela tiden och allt känns så spännande nytt. (Se nedan den 19 juli)

Några noteringar från idag till exempel.

1.
De halvstora hanarna finns överallt i kolonien. De flyger lågt och surfar runt i bohögarnas närhet. Jag noterar flera parningar just när honan kommer med byte och landar vid bohögen.

2.
Som ett mikrodelta ser bohålets nära landskap ut, sandhögen, ibland av grus, allt beroende på markens beskaffenhet, är  av ungefär två kvadratdecimeters storlek och ett par centimeter hög; en rejäl hög alltså eftersom honan gräver djupt, ända ner till 80 cm under backen och den är fårad av hennes medvetna arbete. När hon inte är där är själva bohålet ofta stängt och allt ser övergivet ut.

3.
När honan kommer med sitt byte, jag har endast sett honungsbin, tar hon ett par varv över kolonin och närmar sig sakta men målmedvetet innan hon landar på bohögen. Bytet hålls fast med de starka grävbenen, framför allt mellanbenparet,tätt mot kroppen och ligger med magen uppåt och vingarna på plats infällda med hjälp av det bakre benparet, allt för att underlätta den tunga transporten. 

4.
Hon landar och gräver fram ingången med honungsbiet under magen. Det tar några sekunder blott för henne att försvinna ner i sin bogång. Hon blir där borta under ganska lång tid, innan hon åter kommer upp.

5.
Flera gånger har jag sett små flygande insekter som följer en bytesbärande hona tätt "i hälarna". När hon landar är de alldeles bakom bakkroppen och om hon lyfter och flyger iväg en sväng följer de efter tätt intill.
Jag har uppfattat det som att det är frågan om någon slags parasitisk fluga som är ute efter att själva lägga ägg i bytet.