fredag 22 november 2019

22 november - Rapport från Taberg

.
Under söndagen som gick deltog jag en smula i bildandet av en ny svensk förening, ett sällskap för fladdermusintresserade. Under lördagen samlades man från hela landet, även med representantion från Norge och Danmark, vid Taberg söder om Jönköping i Småland, där muséet för fladdermöss i den gamla gruvbyns lokaler blev centrum för evenemanget. Föreningen blev med  styrelse och antog ett program och den fristående föreningens namn blev:



Själv anslöt jag först på söndagen då en exkursion i Tabergs gruvgångar var annonserad i facebooks nätverk.



Vi var 17 personer som var på plats och jag var nog den enda utanför den i ämnet väl insatta och ganska specialicerade skaran, så lite så där på en kant blev jag nu delaktig i nyskapandet. Det blev spännande och intressant även så och nu kommer jag ju knappast att komma undan ett kommande medlemskap i föreningen; jag, som har tänkt mig att dra ner lite på min medverkan i alla olika natursällskap.



Exkursionen blev dock lite av ett antiklimax, tycker jag, som tänkt mig en rik och unik upplevelse bland vintersovande fransfladdermöss, tajgafladdermöss, bruna långörade fladdermöss och nordfladdermöss för att nämna några exempel av Sveriges 19 olika arter.



Vi gick in i en av Tabergs låsta och larmade gruvgångar, men inte mer än tio meter, där vi fick en lektion om hur dokumentation och räkning av de vintersovande läderlapparna går till.



Ett brunt långöra såg vi sitta sovande i taket över oss. 

Därefter vände vi ut igen och exkursionen var över strax efter att den just hade börjat.

Jag drog mig tillbaka när pizza skulle beställas, åkte upp till Tabergs topp för en egen medhavd fika och för att spana efter en annan av bergets unika naturliga skapelser.
Guiden Sabine nämnde nämligen i förbigående att man kunde finna den mycket sällsynta ormbunken Brunbräken på högra sidan av turistvägen upp mot toppen. Jag kände redan till dess förekomst på berget men nu fick jag en godartad hint om var, så jag blev förstås inte sen med att försöka hitta dit.



Brunbräken, Asplenium adulterinum.

Vid små skärningar längs vägen upp på berget, som består av det för brunbräken nödvändiga mineralet Olivin, växte bestånd av brunbräken på det fuktmättade berget väldigt vackert och rikligt.



Möjlig Grönbräken, Asplenium viride.

Efter att hemma ha studerat alla mina foton närmare har jag nu dessutom börjat fundera på om inte syskonarten till brunbräken, den likartade och också mycket ovanliga Grönbräken, Asplenium viride, vars förekomst på lokalen troligen också är känd sedan tidigare, växte där i blandade bestånd. 
Två unika arter möjligen i ett slag, inte dåligt i så fall!

Länk till sida om brunbräken, där också morfologin och hybridskap mellan trillingarna: svartbräken, grönbräken och brunbräken diskuteras. 



Sålunda blev min resa till Taberg i Småland en totalupplevelse långt utöver vardagens grå medelvärde. Tack för det fladdermussverige.

2 kommentarer:

  1. Anledningen till att vi inte fortsatte in i gruvan var med hänsyn till fladdermössen, som just gått i dvala för övervintringen och således inte bör störas. Vi fick ju i alla fall se en sovande långörad fladdermus nära ingången.

    SvaraRadera
  2. Hej unknown.

    Jag har helt och fullt förståelse för detta. Fladdermössens vinterdvala skall skyddas med högsta prioritet.
    Min lilla besvikelse är således inte alls speciellt allvarlig, även om söndagen annonserades som en "fladdermusexkursin i Tabergs gruva".

    Tack för att jag fick vara med.
    hälsar
    Gebbe Björkman

    SvaraRadera