Så dök den upp igen, den lilla, nästan genomskinligt vita hattmurklan, Helvélla crispa. Återigen i min gräsmatta vid ateljén där jag upptäckte den förlidet år. I år var den nästan ynkligt liten och oansenlig, så att jag fick leta extra noga. Men den fanns där till slut inför mina sökande ögon och gladde mig med sin återuppståndelse.
Det finns en historia berättad nämligen, i flera steg i min blogg från tidigare. Den började med en notis i en av Gunnar Brucewitz böcker, där han beskrev sitt eget möte med den "vita helvellen". Den fina lilla artikeln väckte mitt intresse och så småningom kunde jag så själv hitta den fina lilla svampen - vid Tåkern, var annars. Här finns länkar om du vill veta:
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar