Till våren kommer den här komposthögen vid Stugan att bli en förnämlig äggkläckningsplats för mina snokar. Det är vad jag hoppas.
.
Eftersom det är en så härlig höstdag idag tar jag ett tag i trädgården och detsamma verkar alla mina grannar göra. De sista trädgårdsmöblerna åker in i vedboden, regnvattentunnan töms och far samma väg liksom vattenslangen och sen hyr jag en grindkärra och börjar lasta den av min överfulla trädgårdskompost.
När detta är klart bestämmer jag mig för att köra ner lasset till Stugan. Jag vill fylla på gräsklippshögen därnere med lite fin kompost innehållande massor av lövmask istället för att ta allt till kommunens container. Jag tänker på snokarna till våren - för äggläggningen ni förstår.
Lasset är tungt och jag kör fast framför stentrappen. Jag kommer varken fram eller tillbaka. Alltså får jag börjar lossa med skottkärra. Det går bra det också men tar lite mera tid och plötsligt hugger det till rejält i min svaga punkt i ryggen. Jag är nästan helt låst. Hela projektet blir värre än planerat, svetten rinner och jag går som en fällkniv. Vad gör man inte för snokarna.
Till slut är ändå allt på plats och detta känns så viktigt och värdefullt att jag tar en fotografi av högen med Omberg och solljuset i fonden. Det kommer att bli succé till våren.
Nu när kärran är tom kommer jag loss men sen är det slutarbetat för idag. Inflammationshämmande värktablett och hett bad, sen vila; jag tar helg nån timme tidigare än planerat.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar