- Det är otroligt så många gråsparvar det är vid fågelbordet idag, säger jag till Ulla vid frukostbordet. Säkert närmare hundra stycken och så då det vanliga tiotalet pilfinkar och till det några enstaka grönfinkar och så mesarna förstås.
Men, titta där, en ensam bergfink också.
Detta är vad jag först tror.
Men det är ingen bergfink. Den kritvita övergumpen lurar mig ett ögonblick.
Det är en annorlunda tecknad gråsparvshane som jag ser, och jag har inte sett den här fågeln tidigare någon gång. Den är alltså nyanländ vilket visar att det hela tiden sker förändringar bland de övervintrande sparvarna, ankomster och små flyttningar.
Gråsparvshanen har klara leucistiska drag, d v s inslag av vita fjädrar, med helt vit övergump och enstaka vita fjädrar på ryggens övre del samt har breda vita spetsar på tertialerna.
Leucism är ett slag av mutation vilken inträffar hela tiden i naturen men som också oftast regleras genom ökad predation på alltför utstickande fåglar.
Det man har noterat det senaste årtiondena är en ökning av vita inslag bland t ex koltrastar där alltfler lyckas med övervintring i landet och således, antagligen genom närhet till människan, lyckas klara överlevnadsprocessen bättre trots det leucistiska inslaget. Man kanske kan säga att det är ett slags domesticeringsprocess.
Nu kommer jag att hålla koll på den här gråsparven. Det blir spännande att se om den fortsättningsvis kommer att lyckas överleva och bli kvar.
Inlägg
Kul :-)
SvaraRaderaVad gäller vita inslag i fjäderdräkten hos bl.a. mesar och gråsparvar samt pilfinkar kan jag tillföra en del i debatten. Koltrastar är en historia för sig, vi har här utanför flera exemplar med varierande inslag av vitt, från nästan helvitt till spräckligt, och dessa fåglar är med säkerhet kvarlevande sen flera år i området. Här jagar minst två sparvhökar, men de har tydligen inte sett dessa särskilda individer, de som avviker från de gängse koltrastarna.Kan en rovfågel se skillnad på en "normal" koltrast och en "onormal" koltrast? Frågan lämnar jag till dej, Gebbe..
SvaraRaderaVi har nu en Talgoxe med en yttre stjärtfjäder helt vit, vi har en Talgoxe med tydlig svulst på halsen och som ser allmänt tilltufsad ut samt en Talgoxe som är ringmärkt. Vi har flera Gråsparvar som uppvisar vita inslag i fjäderdräkten, från fläckar till mer utsträckta områden i deras dräkt.
Vi har just nu c:a 60 pesar här (gråsparvar/pilfinkar) men det är enbart Gråsparvarna som uppvisar dessa färgavvikelser i fjäderdräkten.
Frågan är varför?
Jag kommer att kolla upp mina fåglar här, liksom du gör, och kanske kan vi komma fram till någon vettig förklaring?
Ölandsvännen
Hej min vän,
SvaraRaderaTack för dina spännande och intressanta inlägg som droppar ner med jämna mellanrum.
Det verkar ju bestämt som att du har en sällsynt samling leucistiska fåglar hos dig på Öland.
Hos mig är det absolut inte lika vanligt, men även jag anar kanske en viss ökning av frekvensen.
Skulle det nu kunna vara så, kan jag förstås ändå inte svara på vad det i så fall kan bero på, det vore mig förmätet, men ändå kan man ju inte låta bli att ha lite hypoteser kring fenomenet.
Troligen kan det i så fall vara flera samverkande faktorer.
Mutationer sker ju alltid i populationer men de helt övervägande flesta får aldrig något genomslag.
Jag har varit inne på en tänkbara orsak om en ökning av genomslagsfrekvensen i ett resonemang ovan. Detta, att den möjligen kan öka i närheten av människan av en eller flera anledningar.
Det verkar ju så, att fåglar som t ex kajor, koltrastar, och sparvar med vita inslag i fjäderdräkten uppträder allt oftare nära oss och som du noterar också lyckas överleva där.
Naturligt borde dessa individer slås ut snabbare beroende på t ex predation men att så inte sker beror säkert på att det är "enklare" att överleva i närheten av människan, med färre rovdjur, lättare matåtkomst och skydd rent fysiskt och klimatmässigt.
Jag tryckte iväg detta ovan lite för snabbt av misstag. Lite konstig svenska här och där. Men jag fortsätter vidare här ...
SvaraRaderaMan kan ju också tänka sig att miljön runt människan ökar frekvensen av mutationer. Jag tänker på miljögifter, strålning och mediciner m m som vi sprider. Man vet med säkerhet att mycket av detta påverkar livet i vår omgivning liksom oss själva, kanske däribladn ökningen av leucistiska inslag i fjäderdräkten hos fåglar.
Till din andra fråga om det där med rovfåglar och byten. Rovfåglarna ser naturligtvis det avvikande såsom också vi gör.En normalt svart koltrast mot vit snö, syns och lockar den, en onaturligt vit koltrast mot en mörk bakgrund lyser och lockar också. men en "svartvit" koltrast kanske slipper undan bättre vintertid. Konturerna upplöses med svartvit teckning, det är ett känt fenomen hos t ex skata och schabraktapir, som båda verkligen kan "försvinna" mot en bakgrund.
Det är ju också ett ganska nytt fenomen det här med koltrast nära människa, inte mer än högst 100 år gammalt, och parallellt med detta också koltrastarnas allt mer ökande förmåga att kunna övervintra längre norrut än tidigare. Alltså kanske svart koltrastar med vita inslag har en fördel i kampen mot rovfågel.
Jag vet inte om någon har forskat om detta. *Ett intressant uppslag.
Tack än en gång.
Vi hörs!