Den stod vid Gottorp och tittade på mig igår kväll när jag åkte hem från Stugan. Jag satt i bilen bara trettio meter bort med nedvevad sidoruta och kikade på den. Så annorlunda orädd, tänkte jag.
Sen började den gå. Och som den gick! Inte normalt med språng och hopp som rådjur plägar. Nej, den här råbocken gick sakta och spetigt med höga knälyft och sträckta "vrister" på frambenen. Och uppåtsvängda klövar.
Uppåtsvängda klövar. Det är något med klövarna, tänker jag. De är båtformade och långt utdragna. Förväxta helt enkelt.
Jag förstår till slut. Råbocken kan inte gå normalt. Den spetar omkring som vore den med i en nordkoreansk militärparad och så måste den bete sig, med nödvändighet, för att inte fastna i vegetation med framfötterna. På så sätt tar den sig fram några meter åt gången och stannar sedan igen och spanar mot mitt håll. Det känns inte bra.
Men annars förstås, ser den ju ut att vara i god form; välformad och fet och med pampig hornkrona på gång.
Jag talar med Bosse på fiket idag på morgonen. Han har sett den han också.
- Jag talar med Carl, säger han, så får vi se hur det blir. Vi måste nog ta bort den ändå.
- Ja det blir väl bäst så, svarar jag. Alternativet att söva den och klippa klövarna känns väl inte alltför realistiskt precis.
Tillägg den 1 maj:
Bosse meddelar mig att råbocken nu är skjuten. Den hade nästan 20 cm förväxta klövar på framfötterna och kunde endast med stor möda antingen "speta" fram eller ta ett skutt i taget.
En följdfråga är ju hur det har kunnat bli så här.
1. En ond cirkel med en smygande start.
2. Genetisk defekt.
3. För lång och stationär vistelse på för mjuk mark. Rådjur kanske inte ska vara i det öppna åkerlandskapet där inga slitande stenar och trädrötter finnes.
Inlägg
Antingen älskar man dessa djur, eller så hatar man dem. Rådjuren är, i mitt förmenande, alltför talrika i markerna. De har ökat enormt i antal och de är en fara för oss människor. Först och främst så sprider de fästingar,sedan utgör de en trafikfara och sist men inte minst så äter de upp allt i de trädgårdar som de frekventerar. På Öland är det för många Rådjur i rörelse mornar och kvällar. Jag har egenhändigt slaktat fyra djur, utan att farten har varit för hög. De kommer upp framför bilen som en blixt från klar himmel. Pang, tjoff, smäll och så står man där med ett allvarligt skadat djur, som i bästa fall har dött. Sedan in med bilen på verkstaden och hyra lånebil i två veckor. Jobbigt och dyrt. Ett sådant skadat djur som du visar här skall givetvis avlivas. Oavsett dess status så lider det, det staplar ju omkring.
SvaraRaderaFör att göra en eventuell lång debatt kort så menar jag att, vi står inför ett dilemma, nämligen att så länge det inte finns naturliga predatorer på t.ex. Rådjur, får vi ta saken i egna händer, dvs skjuta ut dem. Ett sådant djur som du visar på kan väl knappast undkomma en Varg? Men nu finns det ingen Varg och alltså är det ett skott som gäller. En Varg hade varit mer önskvärd, men det är ju tyvärr bara en önskan.
Dessutom är ju rådjurssadel en maträtt som får gommen att vattnas, eller?
Ölandsvännen hälsar i vårmånaden. Rödsjärten sjunger här utanför. Jag behöver ingen väckarsignal från mobilen.
Kom just på att din kommentar om en nordkoreansk militärparad är värd en tanke. Nordkorea, en nation på glid och så farligt nära en katastrof att man bävar. En pojkvasker i ledningen som vi hade dränkt i gyttjan långsamt, om vi hade fått möjligheten. Med såna åsikter kan det bara bära åt helvete.
SvaraRaderaMåtte världen i övrigt agera sunt, dvs ta bort denne marodör. Går det utan våld? Eller gyttjebad?
Ölandsvännen
Aha!
SvaraRaderaAnar man en rådjurshatare här.
Själv är jag nog lite mera åt det pragmatiska hållet.
Men en annan god vän jag har, han ger upp nu och sätter upp rådjursstängsel runt hela sin tomt för att få ha några grönsaker och blommor i fred.
Visst är det alldeles fullt med rådjur runt omkring. de värnas ju till ytterlighet av jägarkåren.
Hörde igår av en som vet att en dansk eller tysk gästjägare kan få punga ut med upp till 65 000 kr för att få nedlägga en s k kapitalbock.
Det handlar alltså om pengar också - mycket pengar.
Jakt kan vara sjuk och tyvärr ställer den ibland den naturliga balansen på ända.
Jag tror också att rådjur inte hör hemma i ett mjukt lerigt östgötskt slättlandskap. Då kan klövproblem komma som på posten.
Gebbe