.
Jag tvekar en stund innan jag låter bilden på det krossade livet passera mitt eget censoröga.
Det är förvisso en makaber närbild på ett djur som kommit i fatal kontakt med trafiken och såna exempel finns det ju gott om.
En liten resa var som helst i vägnätet ger mängder med liknande fynd: grävlingar, igelkottar, harar, kattugglor, ormvråkar och snokar och ytterligare mängder av andra djur för att inte tala om allt verkligt smått i oräkneliga antal.
Att köra med framförhållning i tanke och handling, hänsyn och försiktighet kan rädda många djurliv. Egentligen är det tragiskt och svårförståeligt hur t ex så många igelkottar måste bli dödade även inne i tärorter där det är högst 50 km/h. Ibland undrar jag om det inte finns även illvilja inblandad i vårdslösheten.
Vattennäbbmus, Neomys fodiens.
Finns det utrymme brukar jag stanna till för att åtminstone dokumentera. I det här fallet var det den svartvita karaktären som drog mitt intresse till sig då jag passerade längs vägen på Tåkerns södra strand vid Charlottenborg. (Kontrasten mellan rygg och mage är typisk för arten).
Vattennäbbmus har jag sett några gånger tidigare vid sjön och troliga spår av den på snön vintertid i Tåkerns vassar är vardagsmat. Det är således inget ovanligt däggdjur men eftersom den mest är nattaktiv är det ändå sällan som jag har observerat den levande, men som dokumentation kan även ett dött djur vara gångbart; i det här fallet i formen av ett makabert, nästan in- och utvänt, trafikoffer.
onsdag 7 september 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vattennäbbmöss kom jag i kontakt med en hel del, dock mestadels döda, för ca 15 år sen då en katt min mamma hade fångade och tog hem sådana på somrarna.
SvaraRadera