4 mars - Istidens Omberg

Det är kallare idag, men inte så kallt som det var i bygden för ca 11 000 år sedan, långt därifrån. På den tiden, när inlandsisen började smälta bort efter en nästan 100 000 år lång istid var södra Sverige ett  högarktiskt område med fjällvegetation, vildrenar och fjällripor och där vattenståndet i den Baltiska Issjön täckte hela Östgötaslätten så att Omberg stack upp som en ö i vattenlandskapet, så fjärran allt vi känner som vårt idag och till råga på allt med ett Vättern som faktiskt ännu inte fanns.

Kan du tänka dig hur det kan ha sett ut? Jag har försökt. Så här blir det.

Jag tänker mig att jag sitter som ensam pionjär, eftersom människosläktet ännu inte har hittat hit, i en sälskinnskajak på vattnet utanför Ombergs västra branter, ungefär vid nuvarande Rödgavel. Ombergs berömda grottor i dagens vattenlinje syns inte, de befinner sig en bra bit under ytan, eller finns egentligen inte alls. Vattenståndet är alltså högt, eller ska vi hellre säga att landmassan fortfarande ligger lågt, nedtryckt av inlandsisens enorma tyngd ungefär 50 m jämfört med idag. 

Ombergs profil är mycket annorlunda. Utan hög vegetation, bevuxen endast av mossor, lavar, gräs och lågt ris såsom dvärgbjörk, fjällsippa och ölandssolvända och så dessutom ca 50 m lägre blir berget en mjuk och långsträckt "valrygg" i det iskalla vatten där sälar och lax och andra boreala arter simmar omkring.

Det är detta landskap den kommande naturstigen vid Stocklycke på Omberg kommer att berätta om. Jag har bjudit dig på några små smakprov. Det kunde jag göra eftersom jag har fått äran att stå för illustrationerna till den kommande naturstigen - Istidens Omberg.