Åtta rävar och en mård.
..
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Jag fick en kommentar till min Naturliga dagbok igår från F.
.
Arg och ledsen hade han synpunkter på mitt skriveri från den 14 februari i år (se nedan i bloggen). Han kände sig orättvist drabbad av mitt sätt att skriva.
Jag kan förstå det - mitt inlägg handlade ju om hans rävjakt - om vilket jag hade konkreta och personliga synpunkter.
.
Jag tänker som så, att innan jag för in hans kommentar, vill jag nog gärna träffa F personligen och ha ett samtal med honom mellan fyra ögon, som man säger.
Jag kommer just därifrån nu, över en kopp kaffe.
Vi är överens om, F och jag, att jag ska föra in kommentaren, vilket jag nu har gjort (se: under den 14/2).
.
Ett steg längre går jag nu, och för upp kommentaren här nedan i detta nya inlägg. Det är rättvist mot F, tycker jag, att alla här och nu får ta del av hans sätt att se på det hela.
Så här skriver alltså F:
.
"Hej G!
Du verkar tycka jag är en dryg och mordisk typ. Själv känner jag mig stolt som viltvårdare. Om du använt ett bredare objektiv kunde du fått med en av mina välbesökta foderplatser för småvilt. Ska vi framledes se nått annat än rävspår i markerna bör nog fler ägna sig åt detta.
Vakskjutna? 75% av dem är skjutna på lockjakt, mården ihjälslagen i hönshuset bland 10 döda hönor. Kanske mindre intressant för dig? Du undrar över nyttan. De är inte nedgrävda utan sända till SVA för analys.
Men är det förvaringen av dem som inte passar, tar jag det med mig till nästa säsong.
Med vänlig hälsning F "
.
Det är skönt att rensa luften ibland, tycker jag. Vi ser på saker och ting lite olika F och jag men har å andra sidan mycket i naturen gemensamt.
"Viltvård" t ex är för mig ett mycket luddigt begrepp, där vi inte är överens om vad som menas. Nyttan eller behovet av att skjuta rovdjur är således en företeelse där vi säkert aldrig kommer att bli överens F och jag.
Däremot, vad beträffar de fällda djurens exponering, menar F att han alltså kommer att överväga en annan lösning inför nästa säsong.
.
Med andra ord hittar vi något att komma överens om F och jag - och med det känns allt mycket lättare, för att komma vidare, för mig och förhoppningsvis också för honom.
.
Känns befriande att läsa om er dialog. Allt oliktänkande borde bemötas på detta öppna sätt. Tänk om vi faktiskt kan lära oss något om varandra på köpet...
SvaraRaderaKram.