4 maj - Stjärnorna på Slottet

.

.Så bär det iväg då till Slottet i Linköping. Klockan 11 ska den nya medlemmen i det exklusiva sällskapet, "Landshövding Rolf Wirténs kulturpristagare", välkomnas.

Hans Hemansson, en nestor i måleri - kolorist och expressionist - är på tur och jag må väl säga som redan är med i den illustra gruppen, att det verkligen var på tiden. Egentligen borde han varit på plats långt före mig. Det är förvisso inte alltid som bitarna faller på plats i tur och ordning precis.

.Jag minns nämligen från den tiden, då jag var konstintresserad gymnasieelev och Hans redan sen flera år etablerad konstnär och något av en mentor, mina besök hos honom i hans ateljé högst uppe i huset vid Kanikegården i Mjölby, där han då bland mycket annat också var igång med sitt storverk i måleri och skultur - en skog som en orgel i bemålat trä - den som nu hänger i Motala lasarett. Jag minns att jag var mycket stolt och glad över den tid för förklaring och samtal som han då gav mig.

.

.Skuggorna vid en rund kropp. Notera noggrant ljusinsläppet i klotets nederkant. Det var sånt som Hans Hermansson lärde mig en gång. Och det sitter!

.

Att Hans sedan under något år var min lärare i "teckning" i realskolan är troligen en mindre känd historia. Det var ju inte första och heller inte sista gången som en konstnärssjäl tvingats ta ett teckningslärarjobb för många gånger ointresserade elever av ekonomiska skäl.

.

Faktiskt minns jag att det var Hans Hermansson som lärde mig de första stegen med att teckna skuggor. Att klara skuggorna hos en rund kropp t ex har jag haft mycken glädje av.