fredag 28 maj 2010

28 maj - En död råtta

.Det ligger en död råtta på gatan då jag kommer till ateljén på morgonen. Den är överkörd men ännu inte platt. Jag tar den försiktigt i svansen och lägger undan den bland buskarna.
.
Jag har en helt annan inställning till råttan som djur och medlevande idag mot för ungefär fem år sedan. Nu känns det nästan lite vemodigt och känslosamt att möta detta djur och mitt huvud blir fullt av återuppväckta minnen.
Vi hade en råtta som husdjur i över två år nämligen. En vild liten råttunge, ännu födsloblind, råkade komma i vår vård. Den växte upp i vår familj och blev en kär och älskad medlem i vårt hushåll. Det bästa av alla husdjur vi har haft - det är vi alla överens om i familjen. Så kan det faktiskt bli.
Den råtta jag finner död idag kan mycket väl vara en släkting till vår "Råttis". Samma fyndplats gäller och därför drar det lite i känslobanden.
.
Jag har tänkt skriva om den där historien med vår tama råtta. Jag har laddat i mer än två år nu men ännu inte kommit i mål. Just nu känner jag återigen att det vore viktigt. Den är verkligen värd en berättelse, värd att uppmärksammas - råttan.
.

2 kommentarer:

  1. Pappa, du håller väl utkik efter levande råttungar som verkar föräldralösa o behöver ett nytt hem? Kram Karin

    SvaraRadera