Dvärgvårlöken breder ut en saftgrön matta strax efter vinterns snö på kyrkogårdsmuren vid Ödeshögs kyrka.
- De´ ä´ vackert och saftigt gräs de´där, säger Urban som passerar på sin morgonpromenad. Jag såg´et när jag gick förbi förut.
- Det är inte gräs, "mästrar" jag. Det är dvärgvårlök. Men vackert grönt och tätt är det.
Det grönskar som bäst just nu och snart blir det för torrt här och då torkar allt bort.
Jag står med kameran vid kyrkogårdsmuren och fotograferar lite torrmarksväxter. Det väcker förstås visst intresse. Vad finns där att ta bilder på?
- Här ser du förresten en annan liten "höjdare", undervisar jag och pekar på en centimeterlåg liten grön planta. Den heter råttsvans och kommer att börja blomma snart nog. Sen har du sminkrot som börjar komma upp och här nagelört, veronikor och lostor och ännu mycket mera. Kyrkogårdsmurar kan vara botaniska oaser.
Råttsvansen sticker upp sin lilla illgröna bladrosett tidigt efter snösmältningen.
.
- Hm...du skrev aldrig nå´t om älgen förresten, avbryter Urban. Den som Barbro hitta´på Omberg för ett par veckor sedan. Inget har du skrivet i bloggen.
.
- Nää, svarar jag, det blev aldrig av och inte gjorde jag nå´t åt´et heller.
.
- Näe, den gick väl inte att koka soppa på precis, säger Urban.
.
- Men okej, jag går väl upp till ateljén nu då, säger jag, och skriver om´et i min dagbok.
.
- Det är bra de, säger Urban och går vidare. Nu går jag hem o läser.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar