Jag har idag påbörjat ett akvarellarbete som är beställt av enskild person. Normalt jobbar jag inte med sådana projekt men någon strikt principmänniska har jag ju dessbättre aldrig varit, så undantagen kan bli frekventa och ofta överraskande trevliga och givande.
Länk till två små filmer som visar mitt arbete finner du längs ner.
Som det här till exempel: Häromdagen blev jag mutad med en rökt fisk. Det var en harr från Dalälven och den var alldeles nyfångad och infryst för min skull och den levererades i ateljén med ett trevligt samtal om önskat ärende.
- Kan du måla en akvarell av en harr åt mig?
Harren är redan inmundigad och därmed är beställningen på något sätt oåterkallelig, för hur kan man säga nej till något så välpresenterat och välpresentat framför allt när objektet redan är avnjutet.
Lika gott att ta tag i det hela omedelbart, tänker jag, och börjar studera bilder på den vackra fisken i alla möjliga nätverk och tidskrifter. Någon harrspecialist är jag ju inte och för att klara uppdraget måste jag nämligen finna underlag av tillräcklig mängd och variation för att i slutändan kunna skapa något alldeles eget av det hela. Dessutom är det så att inte ens en autentisk harr, fångad inför min egna ögon, med säkerhet skulle duga därtill, eftersom den sekundsnabbt skulle förlora all sin glans och skönhet av färg och bli grå och trist.
Jag skapar mig minnesbilder av det jag ser, skissar grovt i riklig mängd och prövar olika infallsvinklar och positioner. Så här ser ett ark ut i mitt skissblock:
Åh, så fin! Önskar jag kunde beställt en åt maken som snart fyller 60 och är en riktig storfiskare!!
SvaraRaderaTack för din varma kommentar. Fiskarna kommer och går även i Ateljé Gebbe. Chansen för något nytt finns alltid.
SvaraRaderaför ett underbart inlägg om harren!
SvaraRaderaNu har jag själv länkat till den. Förr i världen hade man många som läste
ens blogg. Numera har dom flesta själva lagt av och inte är man väl då så
intresserad av att läsa andras. Nå, jag har i alla fall tipsat dem!
Vänliga hälsningar Elisabet Nilsson.
Tack själv Elisabeth! Jag är glad att min blogg ännu fyller en funktion i dessa "de snabba förändringarnas tidevarv".
SvaraRadera