Det dånar från himlen av stridsflygplan. Vårt flygvapen visar musklerna. Igen. Vättern är förutom en viktig dricksvattentäkt och ett sällsamt rikt naturområde också en ofta använd övningsplats för svenskt försvar. Märkligt och väldigt olämpligt, enligt min åsikt.
Under dånet bläddrar jag i min mors gamla kokbok. Här samlade hon recept från tidskrifter, vänner och släkt. Min far renskrev det mesta på sin skrivmaskin och sen sattes det in pärmen för att användas.
Jag känner igen flera av rätterna men andra har jag glömt, kanske blev de inte så ofta lagade. Mor var en riktig husmor, av den gamla sorten. Hon kunde och gjorde allt i hemmet precis som det var och skulle vara på den tiden.
Senare i livet, nära sin pension, när vi barn var utflyttade, fick hon mera utrymme för sitt eget, gick med i föreningsverksamhet och tog till och med några deltidsarbeten inom vård och omsorg.
Hon gick bort i juli 2018 efter ett långt och rikt liv. Det känns som igår men ändå redan länge sedan. Min far lever. Han är 98 år gammal och pigg som en nötkärna. Vi är på väg hem till honom idag, alldeles snart. Då blir det lunch på IKEA, ett favoritställe och sedan kaffe hemmavid i Linköping. Ulla har bakat muffins för hans skull även om vi vet att han har köpt fikabröd så det räcker och blir över.
Också en rikedom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar