29 oktober - En bit in i utställningen

När jag kommer till ateljén nu i kväll, alldeles nyssens som Astrid Lindgren skulle ha sagt, så känns det som att det är fuller vår ute. Elva grader varmt och en solnegång bakom blåhimlen med en stilla vind är förtrollande skönt åt ena hållet men skrämmande och uppfordrande åt det andra. Man känner sig verkligen kluven mellan den faktiska upplevelsens njutning och den bakomliggande kunskapens budskap under sådana här dagar, då klimatet tycks komma i fokus på riktigt.

Jag har inte varit i ateljén på en vecka, sedan då, när jag ställde i ordning allt inför utställningen som pågår. Det har varit väldigt skönt att ta en liten paus från allt, att låta det gå bara och lämna över ansvaret en stund till någon annan, i det här fallet - Roger på Galleri R.

Några bilder från vernissagedagen den 24/10 - 20 följer. Bilderna är tagna av Mikael Calmsund och Karin Björkman:

Hannes och jag studerar oljemålningen - "Möte på en skogsväg". foto - Mikael Calmsund.

Barnbarnet Hannes är på egen upptäcktsfärd i utställningens mysterier. foto - Mikael Calmsund.

Kontakten med besökarna är ömsesidigt viktig. Här är jag i samspråk med Anders och Åsa Christoffersson, hon tidigare kulturredaktör på tidningen Corren. Foto - Karin Björkman.

Min far Acke Björkman är som alltid tidigare på plats. foto - Karin Björkman.

Han sköter galleriarbetete bra, Roger, tycker jag. Det är ingen enkel uppgift. Och publiken sköter sig också snyggt. På vernissagen gick det lugnt och känsligt till, med god och positiv stämning och med en publik av ungefär tio personer i taget under hela dagen inne på utställningen , medan övriga väntade utanför i lugn och ro vid bord och stolar som vi satt ut. Jag överraskades faktiskt av totalsumman dessa skrämmande Corona-dagar och många verk hittade dessutom nya nöjda ägare vilket innebär en trygghet för mig och mitt fortsatta arbete.

Faksimil ur Corren den 26/10-20 skriven av Johan Rödin, (ursäkta gulsticket).

En anmälan var på plats i vår regionala dagstidning Corren i måndags, skriven av Johan Rödin. Sånt hjälper förstås också till att förmedla kännedom om vad som sker och som veteran vet jag mycket bättre tidigare att uppskatta det som skrivs nu när så mycket försvinner i allt övrigt brus som omger oss.

Faksimilen ur dagens Corren, 29/10-20, handlar om påminnelse.

Roger ringer varje dag och meddelar läget, vilket hittilldags har varit uppiggande och glädjande. Intresset verkar var påkopplat och publiken tycks mycket nöjd. Jag känner mig stolt och glad över detta. Motsatsen hade varit jobbig att ta emot. 

Jag kommer att förlänga min paus, troligen året ut, för att ordentligt ladda batterierna, som har slagit i botten. Efter årsskiftet kommer jag igen starkt!

Dags att ta kväller, säger Astrid; hennes språk är med mig alla dagar. Nu far jag hem till kvällsmaten.