15 juni - En bemärkelsedag

.

Det var några år sedan sist som jag tog mig tid till att vara med om ringmärkning av pilgrimsfalkar.

2003, för sjutton år sedan, hände det vid Västra Väggar på Omberg, då pilgrimsfalkar efter mer än ett halvt sekels frånvaro äntligen återkom till berget med honan JP19 och hennes olika makar som pionjärer. Henne skrevs det tidningsartiklar om och hon kallades till slut för "den gamla damen".

"Den gamla damen" - JP 19

Men allt som jag utöver fotot ovan fångade och dokumenterade med kameran den gången är tyvärr borta idag, förstört på grund av alltför uselt lagringsmaterial. De tidiga storpacken av CD-skivor höll inte måttet mer än ett par år och om jag försöker öppna filerna, blir det mest gråa fält tvärsöver, med enstaka pixlar intakta i bästa fall. 
Hopplöst förbi är det helt enkelt, så jag ger upp nu, med att försöka fiska upp något mer från förr till det här skriveriet.

Bättre att satsa nytt istället, på det som hände i lördags, den 13 juni 2020. 
Då var vi ett gäng som hälsade på hos Eva och Krister vid Vätterkusten söder om Ödeshög  för att genomföra "Expedition pilgrimsfalk".

Det blev först efter fem år som Eva och Krister, till vänster här på fotot, fick uppleva lyckan att se sin upptäckt fullkomnas.
År 2015 anmälde de nämligen häckande pilgrimsfalk i närheten av sin stuga, men först i år blev det läge för att  kunna genomföra den första ringmärkningen. Deras lycka var inte att ta fel på när det nu äntligen blev av.

Nedgången till hänget över stupen var besvärlig och alla kunde inte fullfölja färden genom riviga buskage, halkiga branter och smala prång men till slut kom några av oss fram till den tall som var lämplig att fästa repet i och som tidigare hade rekats och markerats av Krister.

foto - Krister Thörnow.

Rakt ovanför bohyllan låg ett klippblock på kant och genom att krypa längst ut på detta kunde jag se rakt ner över stupet till bohyllan där två ungar kunde siktas. 

Jo, det kittlade i magen men chansen kanske aldrig kommer igen. Jag var bara tvungen.

Repet fästes stadigt och den utbildade bergsklättraren Torbjörn kunde fira sig ner resterande 15 meter till boplatsen, där han stoppade de två ungarna i en ryggsäck och tog sig tillbaka upp för mätning och märkning.

En orolig pilgrimsfalk fångad genom lövverket.

Under tiden flög föräldraparet oroligt runt, häftigt skrikande. Men den vane ringmärkaren Gerza kunde lugna oss alla med att hittills i historien hade ett pilgrimsfalkspar aldrig övergivet boet under ringmärkning någonstans i hela världen. "Det finns inte på kartan!"

En sammanbiten Gerza märker koncentrerat. De nya stålringarna för Projekt Pilgrimsfalks räkning har styrka och spänst. Polygrip är ett måste idag.

Märkningen av de två ca två-tre veckor gamla ungarna, en hane och en hona, går vant och noggrant till; Gerza har gjort det många gånger tidigare. Och han kan samtidigt, mellan för ändamålet sammanbitna tänder, meddela att det kommer att bli rekord i år vad avser antalet ungar hittills med de här två, 22 stycken mot tidigare 15 för hela Östergötland. Och fler kommer det att bli säger han för i eftermiddag blir det Omberg och i morgon Sommen.

Y9 - hane. Blå ring för ringmärkt i Sverige på vänster ben och samt individuell kombination på höger tars. Allt är tänkt att kunna vara avläsningsbart i fält med kikare.

Ringmärkning, mätningar, vägning samt fotografering ingår i processen som tar ca 15 minuter i anspråk per unge. Samtidigt berättar Gerza om verksamheten med det europeiska Projekt Pilgrimsfalk, om könsskillnader i storlek, vikt och tarstjocklek för oss alla vetgiriga.

foto - Eva Thörnow.

 - Vill ni hålla var sin unge? frågar han sedan Eva och Krister. 

Lyckan och stoltheten lyser ur Kristers och Evas ögon när de varsamt greppar var sin unge. Eva får ta hand om hanen och Krister honan i ett slags familjeporträtt. Därefter stoppas de två ungarna tillbaka i var sin påse i ryggsäcken för prompt nedfärd till bohyllan för att allt ska komma till god ordning igen efter vårt intrång.
Och redan när vi är på väg tillbaka upp för branterna tystnar det oroliga föräldraparet.

- De är snart tillbaka hos ungarna, säger Gerza.

Och vi alla som var med om det hela blir sedan inbjudna till Eva och Kristers veranda med utsikt över ett blått Vättervatten där Tåkerns fältstation bjuder på stor frukost denna fullkomnade dag.