Nyss målad. Fotograferad just precis om kvällen i ateljén, mörkt vriden och ojämn i färgerna på grund av armaturbelysningen, sätter jag ändå in den direkt i min Naturliga dagbok som det senaste av mina akvarellverk.
"Förlorade landskap I"
Jag funderar som så, att den kanske blir det första verket i en serie om förlorade landskap. Jag har tänkt på detta tema länge och det här är ett första steg som möjligen bär vidare. Återstår att se hur mycket mer det blir. Men, viktigt är det, det känner jag långt in i djupet av min själ.
Förändringens vind blåser snålt och hårt numera över vårt ärvda landskap!
Hej,
SvaraRaderaÅh, den är underbar säger jag längtansfullt känslostyrt och vill i en impuls av emotionell eufori ta lite sats ungefär som den illustrerade korpen i bilden intill tycks vilja göra, upp på svarta vingar och ut på upptäcksfärd i en förlorad värld ...
Jo, jag vet.
Att få snudda vid något alldeles nyskapat är en nåd förstås.
Tack för den chansen, Gebbe!