Jag presenterar med stor ödmjukhet i sinnet ett mycket aktuellt samtal som jag har fört på nätet med botanikern och intendenten på Umeå universitet - Stefan Ericsson. Det har gett mig en allvarlig insikt om vad livet är och icke är. Samtalet ägde rum alldeles nyss, under ett par veckor i januari 2015.
Stefan - Hej Gebbe! Sänd mig din adress så skickar jag häftet Natur i Norr med Johans uppsats om Norrlands grod- och kräldjur. Det handlar om utbredningen av snok i Norrland som inte stämmer med vad du har sagt i ett inlägg på facebook.
Gebbe - OK. adressen är: gebbe@telia.com eller alternativt slöpost: Ateljé Gebbe, Storgatan 13, 599 31,Ödeshög.
Stefan - Vadå epost. Det är ju ett tidningshäfte för sjutton... OK. Istoppat och klart, skickas som B-post.
Gebbe - Till min nyvunne vän. Jag är dig djupt tacksam och finns det något du önskar i gengåva av mig hoppas jag att du säger till.
Stefan - Tackar tackar. Men det här ingår väl liksom i tjänsten...
Gebbe - Så du är ännu i tjänst fastän klockan är kväller!
Stefan - Jag kör alltid "andra skiftet". Brukar fara hem runt 2-snåret på natten.
Gebbe - Då har ni ytterligare en av art av uggla runt Umetrakten då. Själv går jag åt andra hållet med ökande ålder.
Stefan - Precis. Strix botanicus.
Gebbe - Härligt! Det är precis vad som behövs. Det finns en hel del vackert i den kategorin att studera även här i mina hemtrakter, och har du vägarna förbi ...
Stefan - Jo, Tåkern/Omberg-bygden är onekligen fascinerande, men numera blir det mest lapplandsskogarna på sommaren. Håller i länsfloraprojektet vilket får mig att tillbringa somrarna i fält där vi har våra vita fläckar. Hörs!
Gebbe - Trevligt Stefan! Jag har en inventeringsruta för östgötafloran alldeles norr om Ödeshög ner mot Tåkern benämnd Heda. Ett spännande område med flera stäppängsbiotoper.
Gebbe några dagar senare - Hej Stefan! Stort tack för "Natur i Norr" som jag idag har hämtat ur postlådan. Jag bläddrade direkt fram till snokens utbredning. Intressant och tankeväckande - det här med källkriterier menar jag. Nu ska jag ta häftet med mig hem som kvällslektyr. Än en gång ett stort tack. Kan du sända mig din adress så sänder jag dig något i gengäld.
Stefan - Nja, det behöver du väl knappast, men min adress är:
Stefan Ericsson
Herbarium Umeå, EMG
Umeå universitet
901 87 Umeå.
Vill du skriva till mig, använd då:
stefan.ericsson@emg.umu.se
stefan.ericsson@emg.umu.se
Gebbe någon vecka senare - Hej Stefan, Jag sänder dig ett meddelande på detta sätt och hoppas att du har möjlighet att ta del av det. Jag har förstått av ditt meddelande på facebook att din situation är besvärlig efter en hjärtinfarkt och att du ligger på sjukhus och jag önskar dig förstås det allra bästa. Jag sände dig bara för någon dag sedan en liten snokakvarell till din adress på universitetet som tack för hjälpen med artens utbredning i Norrland och jag skrev också om detta i min blogg. Bara så du vet! Krya på dig nu tills allt börjar växa igen i naturen! Se:
http://www.naturligdagbok.blogspot.com
http://www.naturligdagbok.blogspot.com
Stefan - Hej! Jo, jag hann få din fina snokbild innan jag insåg att jag nog var tillräckligt dålig för att legitimera ett besök på akuten.... Stort tack!
Är väl omhändertagen och väntar nu på bypass-operation i veckan som kommer.
Gebbe - Härligt att höra Stefan. Då hinner du bli färdig i god tid till vårens intåg.
Stefans sista meddelande den 17 januari - Får väl hoppas på det.
Men där, antagligen på operationsbordet en vecka senare, bara för några dagar sedan, tog Stefans liv slut. Och han och jag som var så nära att verkligen lära känna varandra. Det känns märkvärdigt tomt och trist.
Stefan Ericsson var en mycket flitig deltagare i olika naturgrupper på bla a facebook och det var där jag först stötte på han namn och kunskaper. Stefan och jag hade diskussioner om allt från blommor till korsnäbbar, lavar och snokar och vi talade även direkt via chatten. Och det var minsann inte bara jag som hade denna fina kontakt, vi var många som fick ta del av hans värdefulla synpunkter på nätet.
Se t exempel Stefans synpunkter på en artbestämning av en lav som jag berättar om i min blogg från den 8 december 2014:
http://naturligdagbok.blogspot.se/2014/12/8-december-naturlig-dekoration.html
Stefans sista meddelande den 17 januari - Får väl hoppas på det.
Men där, antagligen på operationsbordet en vecka senare, bara för några dagar sedan, tog Stefans liv slut. Och han och jag som var så nära att verkligen lära känna varandra. Det känns märkvärdigt tomt och trist.
Stefan Ericsson var en mycket flitig deltagare i olika naturgrupper på bla a facebook och det var där jag först stötte på han namn och kunskaper. Stefan och jag hade diskussioner om allt från blommor till korsnäbbar, lavar och snokar och vi talade även direkt via chatten. Och det var minsann inte bara jag som hade denna fina kontakt, vi var många som fick ta del av hans värdefulla synpunkter på nätet.
Se t exempel Stefans synpunkter på en artbestämning av en lav som jag berättar om i min blogg från den 8 december 2014:
http://naturligdagbok.blogspot.se/2014/12/8-december-naturlig-dekoration.html
Jag fick veta igår att Stefan gått bort och hittade ditt fina blogginlägg. Även om hans bortgång och oavslutade livsverk är obegripligt sorglig, känns det på nåt vis vackert att han hann få din bild.
SvaraRadera//En fd student vid Umeå universitet
Hej min okände studentvän vid Umeå universitet.
RaderaJag förstår att du fått informationen om Stefans alltför tidiga och också plötsliga bortgång via Svensk botanisk tidskrift eller möjligen via FB.
Hur som helst blev det plötsligt mycket mera tomt, både i hjärta och natur och vetenskap. I Stefan fanns en förmåga och en mänsklig själ som slocknade alldeles för tidigt och precis som jag sa, just när jag börjat lära känna honom. Men förlusten för mig är förstås endast en mycket ringa del av helheten. Men ändå!
Tack för din kommentar!