3 april - Resumé av vårens framsteg

Vårlöken blommar vid Stugan i små vackra buketter.

.

Just nu på morgonen denna fredag drar råkalla dimmoln in över Ombergsbygden, som alltid från väster. Men jag känner på mig att solen kommer att skära dem till försvinnande strimlor innan dagen är över. ........................... Vi har städdag hemma och snart är jag klar med mitt beting varefter jag ska åka ut till Robin i Ryket för att byta till sommardäck.

.

Igår sopade jag ut gruset från tomtgränsen och förväntar mig att de gula kommunala vårtecknen skall komma alldeles snart och ta upp denna vinterrest.

I rabatterna blommar krokus för fullt, påskliljor och dvärgiris är på gång och isen har supersnabbt försvunnit från vår lilla damm. Körsbäret och syrenerna är havande med svullna knoppar och skatparet bygger i förtvivlad brådska i grannens talltopp. Jag undrar om de vet. ...........

Talgoxar och blåmesar har mutat in holkarna men det finns över för flugsnapparen som kommer om några veckor. Våren är stadig och intensiv.

.

Jag målar blåsippor nära och liggande på magen.

I onsdags stämde jag träff med Ombergs blåsippor och konstnärskollegan Greger från Motala. Vid Turisthotellet i söderläget där jag redan för flera veckor sedan såg de första blå ljusen i gräset lägger jag mig nära och skissar och målar. Det är till sådana upplevelser jag kan längta oändligt mycket en otröstlig grådagsvinter. Just nu är tiden inne.

Vi sätter oss en stund i lä i den vackra bokskogen på Omberg.

Vi sätter oss en stund i bokskogen, samtalar och tecknar, Greger och jag.

Igår eftermiddag åkte Ulla och jag ner till Tåkern och Stugan för att försöka hitta den första sädesärlan och de första snokarna. Men kvällen kom före och med den också kylslagenheten. Snokarna försvann ner i backen igen och sädesärlan visade sig inte för oss. Däremot var kvällen intensiv vid Väversunda. Enkelbeckasinerna flög omkring som tokar, grågässen skränade och tofsviporna slog knut på sig själva i luften. Lärksången fanns men ändå inte alls om förr. Bruna kärrhökar patrullerade vassen och gulsparven sjöng från hagtornsbusken vid vägkanten. Vi mötte konstnärskollegan Morgan från Väderstad som tecknade tofsvipor genom tuben.

Krickorna krickade och och sothönsen pickade. Svämvattnet brusade av liv.

Vårbruket är igång i ett skrän av maskhungriga måsar.

På mossjorden vid Kälkestad var vårbruket igång. Plogen skär och måsarna tär - på maskbeståndet.

Vi plockade med oss tussilago hem för äggkoppen på köksbordet; en 0undviklig tradition!

Sädesärlan är här. Den och tussilagon.

Hemma igen släpper jag av Ulla och åker till ateljén. Där är sädesärlan.På Sockenstugans tak mitt över gatan, sitter den och "sirpar". Jag lyfter på hatten trots att jag inte har någon och hälsar vårens framsteg välkomna.

Och så idag igen, just nu, trots råkallheten, ser jag den första humlan på krokusen genom köksfönstret.