.
Ett problem jag har då jag skriver dagbok är, att jag lätt tappar motiv eller ork. Jag måste därför vara på alerten med ständig uppföljning så att inte mitt huvud blir för fullt av material och idéer. Går det mer än någon vecka tappar jag normalt tråden och fattningen och kan i värsta fall ge upp.
.
Nu är jag där igen. Inte för att det har gått en vecka sedan senaste anteckning, fast mera för att det har hänt så mycket att jag knappast vet hur jag ska börja eller fortsätta. Tänk att naturen kan ta såna jättkliv bara på tre dagar.
Krokusen har redan blommat över - Nu är tid för iris, tulpaner och påskliljor.
Jag får göra det lätt för mig. Jag hoppar över det som så snabbt blev intaktuellt. Påskhelgen kom nämligen med försommarvärme. Igår till exempel var det 18 grader i skuggan och solen värmde som under en högsommardag. Då händer saker och ting fortare än jag egentligen vill.
Trädkrypare i eken vid Renemo - den jag hade djupa tankar om.
Förbi är redan att skriva om krokusens prakt i
trädgårdens rabatter, nu skingras blåsippsmattans fägring på Ombergs sluttningar, förbi är grodornas och paddornas vandring till vattenhålen, över är rödvingetrastars och taltrastars första sång, förbi är mina djupa tankar under eken med trädkryparen vid Renemokärrets kant, flugor och nässelfjäril dansar sedan länge redan, snokarnas uppvaknande under stugfoten är historia, förbi är rördromens efterlängtade första ton och morkullans första drag. Snart täcks dikesrenarnas gula hästhovsmatta av gräsgrönska. Igelkotten vaknade för en vecka sedan och i morgon bitti är lövsångaren här..
Allt hände på tre dagar med sommarvärme i tidig april..
Nu grönskar måbärshäcken, nu blommar almen och tujan, nu är ringtrast och gransångare redan här och tulpaner och påskliljor slår ut, nu har jag sett de första gröna bladen i björkbuskarna, nu blommar sälgen knallgul och alldeles strax kommer den första ladusvalan med sommarn i släptåg, nu är ljumvattnet fullt av grodrom och fiskgjusen flyger med nyfångad gädda till boet på Omberg, nu har korpen lagt ägg i redet vid Västra väggar, nu är vårsådden över och vitsippsmattan breder ut en vit sky över ängar och hagar. Det är dags för det första myggbettet..
Det blev en påsk utan dess like med familjen. Allt blev perfekt. Vi var alla på plats och fick tre underbara dagar tillsammans hemma och i naturen. Det är mer än man kan begära och hoppas på. Ett privilegium helt enkelt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar