tag:blogger.com,1999:blog-8615853267275698248.post380251217732327766..comments2024-03-15T12:24:51.677+01:00Comments on Gebbes Naturliga Dagbok: 19 november - "Det gula ögat"Gebbehttp://www.blogger.com/profile/11090062886540570643noreply@blogger.comBlogger4125tag:blogger.com,1999:blog-8615853267275698248.post-26390738588267061692014-11-22T15:02:59.365+01:002014-11-22T15:02:59.365+01:00Stort tack Thord för att du utvidgar mitt vetande ...Stort tack Thord för att du utvidgar mitt vetande med intressanta kommentarer. <br />Jag har aldrig mött Hilding Mickelsson åersonligen men har genom vänner i Bollnäs varit liksom "nära" honom. <br />Det finns en air av mystik kring många människor. Hilding är en sådan, Hans Lidman ännu en, för att inte tala om Albert Viksten. Hans bok "Bäverbäcken" är en klassiker som jag bara älskar att lösa om och om igen. Och, se där! Härmed dyker en annan härlig människa upp, nämligen Eric Palmqvist, som har gjort omslaget till den utgåva jag har i bokhyllan, och honom har jag träffat.<br />Jag tror att jag ska berätta om det mötet. Det är det värt, så jag ber att få återkomma.<br /><br />Tack en än gång Thord!Gebbehttps://www.blogger.com/profile/11090062886540570643noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8615853267275698248.post-89771115053492223752014-11-21T20:50:17.405+01:002014-11-21T20:50:17.405+01:00Hej!
Efternamnet Mickelsson gav minnet vingar.
Tr...Hej!<br />Efternamnet Mickelsson gav minnet vingar.<br /><br />Träffade Hilding tursamt en gång på senhösten år 2001 i hans näst sista levnadsår. Länge hade jag funderat på en resa till Albert Vikstens torp vid Ängratörn, en sägenomspunnen sjö mitt i vildaste hälsingland. Sagt och gjort.<br />Det blev några djupt präglade naturupplevelser förstås och omtumlande gå runt i rummen i Alberts torp, titta - glädjas och förundras över spontant målade väggar av kända svenska konstnärer och mängder av svartvita naturfoton tagna av mästerfotografen Mickelsson själv. Foton på Albert, Wilhelm Moberg, Ivar-Lo, Albert Engström och många andra som ibland (ganska ofta faktiskt) gjorde sig ärenden till hälsingland för att hälsa på Albert i författartorpet. Sitta ute, njuta naturens skönhet, närhet till sjö och tystnad. Torpet fick Albert utav många bidragande författarvänner som gåva på sin 50-årsdag 1939.<br /><br />Senhöstdagen till ära, Hilding själv sitter vid köksbordet och tecknar på en fiskgjuse, en fågel han aldrig sett vid Ängratörn fastän han varit där mycket sedan tidigt 50-tal! Klentroget tittar han på mig när jag berättar att just en sådan fågel var det första jag såg när jag anlände sjön, ryttlade en smula gjorde den också. Tänk hur det kan vara ändå - naturen är allt bra spännande. Ingenting kan tas för givet. Allt kan hända. Hilding dröjer länge med blicken mot vattenvidden utanför glasrutan, reser sig snabbt och synes upplivad av nyheten. Hilding kokar kaffe ("författarkaffe" hette det alltid på Alberts tid), är snäll och vänlig still going strong en bit över 80 år. Han berättar anekdoter, andras och egna möten med berguvar och lappugglor runtom i hälsinglands skogar - och lite om Alberts äventyrliga liv och resor. Jag blev till slut nästan tvungen att nypa mig. Idag känns det helt overkligt. Ett märkvärdigt minne!<br />thord wimannoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8615853267275698248.post-25787923222839951222014-11-21T10:03:26.399+01:002014-11-21T10:03:26.399+01:00Du vet säkert!
Du vet säkert!<br />Gebbehttps://www.blogger.com/profile/11090062886540570643noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8615853267275698248.post-38333602399186615122014-11-19T19:35:51.220+01:002014-11-19T19:35:51.220+01:00Hej vännen!
Var du just där på plats så där bara a...Hej vännen!<br />Var du just där på plats så där bara av en händelse?<br />Hos Göran, menar jag.<br />Och dessutom en korp i blickfånget? Också det av en händelse, eller?<br />Ölandsvännen hälsar givetvis också till Bergengren<br />Men vad vet jag? <br />Anonymousnoreply@blogger.com