tisdag 18 juni 2013

18 juni - En överraskning väntar vid Övralid

.
Ulla och jag besökte Heidenstams Övralid i söndags. Det blev en trevlig resa i rubinbröllopets tecken. I Farfarsstugan drack vi först kaffe och åt senare en tvårätters meny och däremellan deltog vi i en guidad tur i den pampiga villan som står kvar inredd exakt som den gjorde på Heidenstams dödsdag den 20 maj 1940.  

Lätt regn väntade senare och därmed hoppade vi över naturstigen runt ägorna, en stig som jag har gjort en stor informationstavla till och om.



Ulla fotograferar Heidenstams grav och ser ut att bli svårt attackerad av ? en helikopter. Men nej det är en av många tusentals trädgårdsborrar som svärmar över gräsmattan. Jag ligger nämligen på mage och försöker dokumentera det hela och den här flygande baggen råkar komma med av en slump.



Medan Ulla fotograferade Heidenstams gravsten kröp jag ner på knä i gräsmattan för att försöka få med åtminstone någon av alla de tusentals, ungefär en centimeter stora skalbaggar som svärmade i solskenet. De bildade ett veritabelt moln tätt över hela "spenaten" och det var en orgie i kopulering och kärlek och samtidigt ett, med kameran, mycket svårfångat fenomen eftersom så otroligt rörligt. Det hela ägde rum under blott en timme mitt på dagen, sen försvann de lika plötsligt allihop ner i gräsmattan för äggläggning. Därmed tänkte jag mig några veckor framåt, huva! Trädgårdsborren betraktas nämligen som ett svårartat "skadedjur".



Trädgårdsborre (Phyllopertha horticola)

Jag minns hur det utvecklade sig hos en god vän för några år sedan, då hela hans gräsmatta blev allt brunare och slutligen satt helt lös från underlaget. 
Jag var där och inspekterade. Det visade sig vara ett våldsamt angrepp av just trädgårdsborre. Överallt i grässvålen med en täthet av flera exemplar per kvadratdecimeter gnagde sig små feta gulvita larver fram genom rotmassan tills ingenting av den ursprungliga grödan återstod, bara dött brunt gräs.

Kommer det att bli en överraskning vid Övralid om några veckor när gräsmattorna långsamt dör bort. Säkert, för många, men inte för mig. Jag är förberedd.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar