fredag 31 maj 2013

31 maj - Svinnande fjäril

.
En hårig svart larv med små gråa prickar och stänk samt med hallonhuvud klättrar i det torra gräset som växer i sprickorna på berghällen. Vi är på besök på norra Omberg under en guidad utflykt till Sankt Persnycklar och rosenfinkar ledd av naturguiden Lars Frölich med undertecknad som "gästexpert". 
Jag tar upp larven i min hand för fotografering varefter den återbördas till sin tuva för en ganska nära förestående förpuppning. (Länk)



Det var för några dagar sedan. Jag var osäker på vad det var för fjärilslarv det där och lovade återkomma. Nu har jag bläddrat igenom det fantastiska artverket Nationalnyckeln - Dagfärilar och funnit svaret.
Det är en larv av Ängsnätfjäril.

Jag läser:

"Ängsnätfjäril påträffas främst på torrängar på sandmark, klippängar på urkalkberggrund eller annan berggrund med kalkberikad morän (Bättre än så kan inte Omberg beskrivas)...
Ängsnätfjäril ( som tidigare hette hökblomsternätfjäril) var förr utbredd både vid kusten och i inlandet i södra och mellersta Sverige ... och idag på allt färre lokaler från Skåne till Östergötland".



Detalj av illustration ur mitt stora planschverk till Länsststyrelsen i Östergötland - "Fjärilar", 

Min vän Göran som kan det här med fjärilar, berättar att "hökblomsternätfjärilen" var allmän på lämplig mark i Östergötland under ungdomstiden på 60-70 talen men att den numera är borta från de flesta platser där den  fanns då.
Senare tillägg: "Sista obsdat för ängsnätfjäril här är 27/6 2003 (jag var tvungen att se efter), hälsningar Göran".


Det här är en illustration som jag gjorde till ett kåseriav Göran Bergengren i tidningen Östgöta Correspondenten 2003. Artikeln handlade om den försvinnande fjärilen Hökblomsternätfjäril (den hette så år 2003), som Göran fann ett exemplar av i sin fjärilslåda, fångad i hemmamarkerna runt Åsbo, där den senare aldrig har återfunnits.
"En fjäril för fibblefolket"

Av alla sju arterna nätfjärilar som finns i Sverige är det idag bara Skogsnätfjärilen som någorlunda behåller sin position i landskapet.
Fjärilslandskapet utarmas alltmer - en stark och accelererande förändring sker över hela Europa och Göran berättar mer om detta i sin bok "Fjärilssomrar" på Carlssons förlag. (ISBN 978 91 7331 513 5); en bok som jag har anmält i min blogg tidigare. (Länk)

På Omberg finns ängsnätfjärilen kvar. Jag möter den då och då under mina vandringar på berget och om jag om ungefär en månad vänder åter till gläntan där jag såg den här larven kanske jag kan möta den igen som vacker fullbildad fjäril. Det tror jag att jag vill. Jag tänker återkomma, ty det gäller att passa på här i livet.

5 kommentarer:

  1. En fjäril,två experter. Så förenas ni till en treenighet.

    Hur fantastiskt är det inte att ha två fjärilsexperter i sin vänkrets.

    Boken Fjärilssommar har jag läst, och det är underbart att återse ungdomens marker i Görans bok, och att få återse några av grabbarna i vårat gäng, som Göran har tagit med i sin berättelse. Och så alla fjärilarna så grannt beskrivna.

    Passa på du, ta vara på det som livet ger, och fortsätt med din helt underbara blogg. Jag har sagt det förr, men nu säger jag det igen: Så länge du orkar ser jag fram mot din blogg, den berikar mitt liv.

    Ölandsvännen hälsar!

    SvaraRadera
  2. En mycket vacker larv och dito inlägg men det är smärtsamt konstatera hur biologisk mångfald så snabbt monteras ned i naturen.
    Hur ska det se ut om hundra år i våra barnbarns marker?
    Ett skrämmande tankens perspektiv målas upp. Det här som pågår är inte utveckling. Sorgligt in i själen är det.

    Jag tänker på Martinsons fjäril.

    Född till att vara en fjäril
    fladdrar min svala låga
    på gräsets tunga sammet.

    Barnen jagar mig.
    Solen går ner bortom bergen
    och tuvan räddar mig
    till natten.

    Månen stiger; den är fjärran.
    Jag är inte rädd.
    Jag lyssnar till dess stråkar.
    Mina ögon får hinnor till skydd.
    Mina vingar sammanklibbas av dagg.
    Jag sitter på nässlan.

    Harry Martinson
    Ur Natur, 1934

    SvaraRadera
  3. Tack mina kära vänner!

    Jag är full av glädje och stolthet över era positiva och skapande bidrag.
    Jag säger det igen. Utan läsare är det skrivna inte värt någonting!

    Gebbe

    SvaraRadera
  4. Ängsnätfjäril; det kan ha varit 2 Larver av denna art, som jag såg kort inpå varandra.
    Med 30 meters mellanrum och en terräng som minskar sannolikheten att det skulle ha vart samma larv, en solig dag i NÖ Skåne.
    Fick dock ingen bild på någon utav dem.

    Fjärilar är ett av mina intressen, och något jag saknar är ett bra verktyg för att art bestämma larver.
    Har sett fjärilar med liknande undersida, och ovansidan delar denna ju snarlika utseenden med flera andra, tex 1a generationen Kartfjäril, som jag har iakttagit här också.

    Blommor och mat till fjärilar i all ära, men något man som fjärilsälskare lätt kan glömma bort, är fjärilarnas behov av värd-växter att föröka sig på, samt landskap den trivs i.

    SvaraRadera
  5. Tack för din kommentar Peter. I Nationalnyckeln-Fjärilar:Dagfjärilar finns larv- och/eller puppstadium med vid flera arter.
    Man får lära sig lite i taget och ta hjälp också av nätverk på facebook, där finns flera grupper med medlemmar som är kunniga med fjärilsbestämning.

    Ängsnätfjärilens larver är ändå ganska lätta att känna igen med sin vitprickighet i det svarta, med tornar och ett smultronrätt huvud.

    Det är så sant som du säger att fjärilar och flora hänger inimt ihop. Där finns en väldig specialicering.

    många hälsningar och lyckatillönskningar om en god fjärilssomar också för dig.

    Gebbe

    SvaraRadera