Det blev ingen bilkörning till Jönköping idag, ingen bouleträning alltså. Det snöar alldeles för mycket. Den som känner mig vet: "att då är det sugande allvar"!
Hela dagen har det hållit på och hittills har det kommit åtminstone en decimeter till de andra från tidigare, det känns nästan halvmeterdjupt nu, men då kanske jag överdriver något. Och när jag tittar ut genom fönstret på grannen som skottar fram sin bil, konstaterar jag att det snöar alltfort, lika tätt.Och kallt är det också; i det närmaste tio grader. Det är rena rama Norrland! Kan det inte vara nog snart? Nej! Åtminstone in mot torsdag skall det vara så här, hotar SMHI. Det här kan väl ändå kallas snökaos; åtminstone som det upplevs av en infödd östgöte.
Jag lägger ut skulor till skatorna. De är där nästan innan jag vänder ryggen till.
Koltrasten lider brist på äpplen. De som finns är översnöade eller ishårda. Han landar djupt i snön med halvstängt öga för att skydda sig mot snönkristallernas blästring. Timmen är blå - dagen är kort. Han behöver snar hjälp. Allt blev för mycket på en gång; inte en chans till långsam anpassning.
Inlägg
Gör som vi, dela äpplena i skivor, då kan trastarna lätt äta av dem. Men koltrasrna har fått konkurrens vid vår matning, nu äter även gråsparvarna av äpplena. Vi ser märkliga scener då pesarna försvarar sina äppelskivor mot koltrastarna, och pesarna vinner oftast. Ser du oxå hur koltrastarna hela tiden strider mot varandra? Gör de av med mer energi än de intar i sina interna strider?
SvaraRaderaVåra skator samsas väl om det vi ger dem, men tyvärr så finns det trutar och måsar i området, och dem vill vi inte ha in på matningsplatsen. Idag besök av en sparvhökshona, som "tyvärr" missade pesarna, trots att hon hade minst 80 styck att välja bland. Pesarna har totalt tagit över vår matningsplats. De är 80-120 stycken/dag. 25 kg viltfågelblandning/vecka hitills - det är helt vansinnigt! 10-talet gulsparvar endast och några få fasaner, som äter resterna från pesarnas sprättande ur fågelbordet. Hjälp!!!Blåmesarna var här tidigare i massor, men nu är de nästan borta? Utflyttade ur landet?
Men vårt fågelbord har 38 arter som besökare genom åren - jag tror att vi behövs.
Ölandsvännen
Tack för ditt meddelande. Vet att just nu är det snökaosvarning hemma hos dig på Öland så då blir väl allt ännu intensivare vid ert redan flitigt frekventerade fågelbord.
SvaraRaderaJag tycker mig ha märkt att trastarna lägger ner mycket mer energi på att jaga varandra då det är milt; ju mildare desto värre.
Och ju kallare det blir desto mer tvingas de acceptera konkurrenter för att inte ödsla onödig energi och för att inte andra individer ska passa på då jakterna pågår. Förra vintern då det var ner till 20 minusgrader hade jag fyra koltrastar tätt ihop vid var sitt utlagt söndertrampat äpple under fågelbordet.
Även jag har noterat hur gråsparvar och pilfinkar äter äpplen och idag såg jag hos dotter Hanna i Sthlm hur uthungrade björktrastar och koltrastar käkade brödsmulor.
Ytterligheter tvingar. Det är verkligen kärvt för många vinterstannade fågelarter just nu och ändå är vi bara i början av en möjligt svår vinter. Ännu finns väl lite fettreserver att ta av men snart, när de är slut ...
När du säger "pesar" förstår jag gott vad du menar, men hur är fördelningen mellan dem - pilfinkar kontra gråsparvar för där finns väl även pilfinkar, eller?
Jag har gott om blåmesar kvar. De + talgoxar dominerar, så jag tror att ditt "svinn" är av lokal karaktär. Kanske har du dem på plats snart igen och när jag då säger så är det förstås inte alls säkert att det är samma individer som kommer igen. Det är en stor och många gånger nästan helt okänd genomströmning som sker, det har Göran Bergengrens dagliga ringmärkning i Åsboskogarna visat. Det kan vara helt nya talgoxar och blåmesar en morgon, medan de från igår kanske har dragit vidare.
Jo, visst behövs vi som matar. Det känns som en etiskt/moraliskt nödvändighet. Men visst kan det ställas mot ett annat scenario och prioritering - världssvält och sånt elände. Men eftersom vi människor många gånger är orsaken till stora förändringar av miljö och klimat är det väl rätt att försöka hjälpa i andra ändan.
Samtidigt har vi ju stor personligt glädje av fågelbordets alla gäster.
Gebbe
Tack för svaret. Visst har vi pilfinkar, de är faktiskt i majoritet här. Men ett problem är att så fort man tror sig ha räknat genom flocken av gråsparv/pilfink så lyfter de. Jag uppskattar att vi har ett femtiotal pilfinkar och ett trettiotal gråsparvar just nu.
SvaraRaderaEn annan rolig sak är att först på plats är gulsparvarna, de anländer litet före koltrastarna strax efter att det ljusnat. Sedan dröjer det ett tag innan pesarna kommer. De är tydligen morgontrötta? Vid läggdags tycks det vara mer jämnt fördelat, samtliga arter lämnar oss när det börjar skymma nästan samtidigt.
Visst, idag kom fåken in över ön, det är drivor upp över fönstren här. Jag har just skottat rent under matningsplatsen och slängt ut de sista äpplena för dagen. Idag har de små liven fått fem kilo äpplen!
Har du vaknat till livs efter Nobelfestligheterna?
Ölandsvännen
Ja min vän, nu är jag tillbaka i vardagen igen. Det känns skönt.
SvaraRaderaHar just varit uppe på garage och altantak och skottat rent från flera decimeter snö. Också skönt att få gjort.
Har idag fått fram två koltrastar, båda honor, till fågelbordet och äpplena. Långt från din nivå alltså!
Varje morgon när jag går ut och hämtar tidningen, då det ännu är ganska mörkt brukar jag passa på att sopa rent vid fågelmatningen. Flera dagar i rad nu har en fågel flugit iväg i halvmörkret utan att jag fått koll på vad det kan vara. Ensam, tyst, liten och kortstjärtad talar emot gulsparv som du menar är väldigt morgontidig. Men vet i tusan vad det är.
Tja allt går inte att veta! Också skönt!
Ha det gott nu till helgerna önskar
Gebbe och Ulla
Hej!
SvaraRaderaEn ren gissning är Gärdsmyg, som är väldigt skygg, iallafall de som vi haft framme vid några enstaka tillfällen. Om det nu finns några i dina hemtrakter efter förra vinterns utgallring av just den arten? Vill oxå ta tillfället i akt att undra vart alla Grönfinkar tagit vägen? Visst, de har drabbats av sjukdom, men vi har inte en enda här. Katastrof mao.
Idag en Stare vid matningen tillsammans med, jag tror, rekord i antalet pesar. Minst ett hundratal!
Två nätter i rad har det varit tre Rådjur framme och kalasat på morötter och rester från fågelmatningen. De är nu väldigt sega, nästan apatiska. De orkar knappt fly när vi drar upp persiennen. Snön ligger meterhög i drivorna och om det kommer mer blir det problematiskt för djuren. Jag tycker i och för sig att naturen skall ha sin gång, det behövs en utrensning av Ölands enorma mängd av Rådjur, men man kan inte annat än lida med dem ändå.
Säger Ölandsvännen
Jo men ändå inte - gärdsmyg alltså. Det stämmer inte med miljön hemma.
SvaraRaderaGrönfinkarna har kommit tillbaka lite hemmavid. Har alltid några stycken vid fågelbordet och häromdagen en flock på 20 st.
Få se nu om hämplingen kanske återkommer som mera frekvent häckfågel i trädgårdar nu när konkurrensen med grönfink har förändrats. Grönfinken har ju haft den fördelen gentemot hämplingen att vara först på plats med sin lyckosamma övervintring. Det är min teori över en anledningarna till att hmämplingen har minskat så dramatiskt.
Ha det!
Rackarns, Frank ...
SvaraRadera... om du ändå inte får rätt om det där med gärdsmyg till slut.
Igår morse på väg till ateljén flög en gärdsmyg ut från under en parkerad bil i grannskapet.
Det var nog så alltså att du fick rätt till slut.
Erfarenheten avgjorde till din fördel!